- Project Runeberg -  När ljusens släcks /
25

(1912) [MARC] Author: Ellen Lundberg-Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det inte! Jag tänkte bara på, hur olika män och
kvinnor är! Vi kvinnor fruktar mest, att någon tar vår
älskades själ ifrån oss; — beröfvar oss det bästa! Ni
män blir inte oförlåtande, förrän ni tror att någon
annan ägt — vår kropp!

Erik (utom sig): Nämn det inte! — Du kommer
mig att begå något, som du får ångra, — om du inte
gjort det förut!

Maria (mildt): Förlåt mig! —Men eftersom vi
i kväll talar ut med hvarandra, måste vi . . . . .

Erik (upprörd): Ja, hvarför envisades du att
tala? Hvarför bröt du en harmoni, som var så
fullkomlig, — så . . . . .

Maria (ler): Fullkomlig? . . . . . .

Erik: Ja, — jag vet nog! Ingenting mänskligt är
fullkomligt, men . . . . .

Maria: Det var något i dina egna ord, som
tvang mig. Jag hade aldrig förr hört dig tala så . . . .

Erik (bittert): Det är lätt att vara generös, så
länge det inte gäller ens eget kapital! Om jag bara
anat . . . . . .

Maria (halft för sig): Och tror du jag anade,
att detta skulle bryta in i mitt lif? . . . . (Sakta, enkelt.)
Jag hade vant mig vid den halfdager jag lefde i! — Jag
inbillade mig till sist, att det var solljuset! (Ler.) Jag
visste inte! — Jag kände inte! — — Inte förr än en dag,
då solljuset verkligen trängde in i mitt hjärta! (För
sig.) Det skar in som ett svärd, och jag trodde att jag
skulle dö af det! — Jag förstod inte att först nu
började jag lefva! . . . . . . .

Erik (går opp och ner): Och det säger du till
mig! . . . Till din man! . . . . .

Maria (utan att akta på honom): Jag såg en
gång uppe i fjällen en liten bergbäck, som föll ner i en
trång, mörk klyfta! — Klipporna trängde rundt omkring,
och högst uppe växte täta skogar. Solen nådde den
aldrig . . .! Men en dag blef det skogsbrand! Skogen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:52:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljusslacks/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free