Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 12. Huru David återvände till Myllyranta och drog ut att befria Ljungars barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
12. Huru David återvände till Myllyranta och drog
ut att befria Ljungars barn.
När David fann sig befriad ur fångenskapen och midti
skogen, ett stycke från Ljungars slott, stod solen
högt på himmelen. Klockan kunde vara vidpass åtta på
morgonen. Allt omkring honom var solsken och grönska;
fåglarna kvittrade, ekorrarna hoppade muntert i granarna,
på afstånd hördes forsarnas välkända dån, den eviga
striden, som i all sin oro dock ständigt ger intrycket af
ett nästan söfvande lugn. Endast långt i söder sväfvade
en svartgrå örn med majestätiskt utbredda vingar öfver
den ljusgröna björkskogen.
David såg sig om. Han igenkände stället af en
väldig kullfallen fura, under hvars rötter han vintern
förut uppskrämt en björn ur idet. Han tog märke pa
den underjordiska gångens mynning; den var lätt att
igenkänna genom en krokig hägg, som växte däröfver
vid foten af en liten kulle, bevuxen med nvponbuskar.
Men när David tagit väl fasta på dessa kännemärken, rann
det honom bjärt i hågen, att tiden led och att han icke
visste hvad där timat på Myllyranta under hans frånvaro.
Han såg sig om efter den hvita flickan. Hon
var försvunnen. Endast ett ljusgrått moln dref för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungars/0088.html
