- Project Runeberg -  På långfärd med Snark /
366

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alla vita män få den besvärliga hudsjukdomen på
Salomonsöarna, och varenda skåra eller rispa blir
ofelbart ett sår. Varenda en som jag träffade hade
sjukdomen, och nio av tio voro illa däran. Det fanns blott
ett enda undantag — en ung man, som hade varit
där i fem månader, men som hade sjuknat i feber tio
dagar efter sin ditkomst och sedan dessa varit så ofta
angripen av feber, att han varken hade haft tid eller
tillfälle att få yawutslag.

Men varenda en på Snar k utom Charmian fick
sjukdomen. Och hon lade i dagen precis samma
självbelåtenhet, som Japan och Kansas hade visat. Hon gav
sitt blods renhet äran för att hon gick fri, ocli medan
dagarna gingo, talade hon allt oftare och högljuddare om
sitt hlods renhet. I mina tankar tillskrev jag hennes
frihet från sjukdomen den orsaken, att hon var kvinna
och därför var besparad de flesta anledningar till sår
och skråmor, för vilka vi män voro utsatta under vårt
stränga arbete med att föra Snark jorden runt. Men
det sade jag henne inte. Jag ville inte såra hennes
självmedvetande genom brutala fakta. Och eftersom
jag var med. doktor — om också endast som amatör —
så visste jag mer om sjukdomen än hon, och jag visste,
att tiden var min bundsförvant. Men ack och ve svor
jag över denna min allierade, när han hade givit henne
ett det näpnaste lilla sår på skenbenet. Jag använde
emellertid den antiseptiska behandlingen så omedelbart,
att utslaget var kurerat innan hon var fullt övertygad
om att hon hade något. Och nu var jag återigen som
med. doktor utan allt anseende på mitt eget fartyg; och
det var värre än så, ty jag blev anklagad för att ha
försökt falskeligen inge henne den tron, att hon hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:46:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljsnark/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free