Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nära en vecka till förflöt innan den siste av oss hade sett
sin första flygfisk. Och vad beträffar guldmakrill,
bonitas, delfiner och andra av djupens horder, så fanns
där inte en enda.
Inte ens en haj skar vattenytan med sin
olycksbådande ryggfena. Bert tog dagligen en doppning
under bogsprötet, varvid han hängde sig fast vid stagen
och släpade kroppen genom vattnet. Dagligen kom
han också med förslaget att släppa tag och göra en
ordentlig simtur. Jag gjorde mitt bästa för att avråda
honom. Men hos honom hade jag förlorat allt
anseende som auktoritet i fråga om livet till havs.
»Om där finns hajar», sade han, »varför visar dom
sej inte då?»
Jag försäkrade honom, att om han verkligen släppte
tag och gåve sig ut att simma, så skulle nog hajarna
visa sig med ens. Detta var bara prat av mig. Jag
trodde det inte själv. Det verkade emellertid som en
hållhake på Bert för ett par dagar. Tredje1 dagen
blev det stiltje och mycket hett. Snark gjorde en
knop i timmen. Bert gav sig ned under bogsprötet
och simmade omkring. Lägg nu märke till det förvända
i vad som hände! Vi hade seglat mer än tvåtusen mil
över oceanen och inte sett till en enda haj. Men knappt
fem minuter efter att Bert hade slutat sin simtur, skar
ryggfenan av en haj sina cirklar i vattenytan runt
om Snark.
Det var någonting galet med den där hajen. Den
rent av förbryllade mig. Det där djuret hade alls
ingen rättighet att befinna sig där i denna ödsliga ocean.
Ju mer jag tänkte över det, ju obegripligare föreföll
det mig. Men två timmar därefter hade vi land i sikte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
