- Project Runeberg -  John Finkelman /
96

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fingrar som äro stela och okänsliga, och att vara
tvungen att ta ett stort glas med oblandad whisky —
»för att bli människa» igen. John Finkelman är i
sanning en häxmästare. När hjärna och kropp äro
förbrända och förgiftade, låter han dem återfå sin
styrka genom samma gift som förorsakade
förbannelsen.

Ja, det finns inte något slut på John Finkelmans
streck och knep. Han hade försökt locka mig att
begå .självmord; nu höll han på att göra sitt bästa
att ta livet av mig på ett ganska hastigt sätt. Men
inte nog med det, han försökte med en annan
lymmel-aktighet, och det var inte långt ifrån att han tagit mig
med hull och hår också. Jag fick i alla fall en
ytterligare lärdom som gjorde mig till en mera förfaren
drinkare. Jag lärde mig att min rent av underbara
konstitution hade sina gränser, vilket inte var fallet med
John Finkelman. Jag lärde mig att på en eller ett
par korta timmar kunde han bli herre över mitt starka
huvud, mina breda skuldror och mitt välvda bröst,
kasta mig på ryggen och med ett djävulskt grepp om
min strupe börja kväva mig till döds.

Nelson och jag sutto på Överland House. Det var
tidigt på kvällen och enda orsaken till att vi voro där
var att vi voro panka och att det var valtid. Ty
under valtiderna bruka lokalpolitikerna, som fika efter
ämbeten, gå omkring på krogarna för att få röster.
Man sitter vid ett bord i misshumör och undrande
vem, som skall komma in och bjuda en på ett glas eller
om det kunde vara skäl att rent av gå till en annan
krog, då dörren plötsligt slås upp och in träder en
flock välklädda män. De ha ett leende och en häls-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free