Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dig och om din store make, vars namn jag endast andas
med min panna möt stenarna. Hör mig, o Chia, hör
mig! Mitt huvud ligger på stenarna framför dig!”
Minst fem minuter låg den gamle Mayan dår
fram-stupa, skälvande och sprattlande liksom i kramp,
medan Leoncia och Francis sågo nyfiket på, själva
imponerade av den högtidliga tonen i den gamle
mannens bön, hur obegriplig den än var.
Utan att vänta på Henry gick Francis in i grottan
för andra gången. Med Leoncia vid sin sida kände
han sig alldeles som en guide, då han visade den
gamle prästen vägen. Den senare, som alltjämt
mumlade och läste sina knutar, följde efter, medan
peo-nen ställdes på vakt utanför. I mumieallén stannade
prästen — icke så mycket för mumiernas skull som
för den heliga tofsens.
”Här står skrivet”, sade han och höll ut en
särskild knutsträng. ”Dessa män voro onda och rövare.
Deras dom här är att evigt vänta utanför
Mayamys-teriets inre rum.”
Francis drog honom skyndsamt förbi högen av hans
fars ben och förde in honom i det inre rummet, där
han först kastade sig ner framför de båda
avgudabilderna och bad länge och allvarligt. Sedan
studerade han mycket noga vissa av snörena. Därpå
tillkännagav han, först på Mayaspråket, som Francis
förklarade vara obegripligt, och sedan på bruten spanska:
”Från Chias mun till Hzatzls öra — så står det
skrivet.”
Francis lyssnade till det mystiska yttrandet, tittade
in i gudinnans mörka munhåla, stack in spetsen av
jaktknivens blad i gudens jätteöras nyckelhål, slog se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
