Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svartsjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om vad bryggerskan trodde. Hon hade bara talat om vad
hon visste.
Därmed satte hushållerskan glasögona till rätta på näsan
och började sy igen.
Den främmande pigan fnittrade helt försmädligt. Det var
besynnerligt, att gammalt folk aldrig kunde tåla att bli
motsagda. Vad de så hittade på att säga, begärde de, att man
skulle tro dem.
Ingen av de andra pigorna sa ett ord för att hjälpa
hushållerskan. Det blev alldeles tyst i köket. Lilljänta fick en
sådan lust att tala om vad hon visste om den där Svartsjön,
men hon var inte säker på att det gick an, att hon blandade
sig i samtalet.
Då gick dörrn upp till kökskammarn, och mamsell Maja
Lisa kom ut i köket.
Hon sa ingenting till en början, utan stod och såg på
dem, som arbetade. Sedan gick hon fram till lilljänta, som
hade stått kvar vid fönstret hela tiden.
— Säg mig, du, Nora, sa hon, och på samma gång satte
hon sig på trästoln, som stod under fönstret, och tog
lilljäntas hand mellan båda sina, har du varit så vida omkring,
att du har sett någon annan sjö än Löven?
Lilljänta blev röd som blod, därför att prästdottern talade
till henne. Det var nätt och jämnt, att hon kunde få upp
rösten så mycket, att det hördes, när hon svarade, att hon
hade sett så många sjöar, att hon inte kunde räkna upp dem
en gång.
— Då ska du göra mig den tjänsten att tänka på en av
dem, sa prästdottern. Du får tänka på vilken du vill, bara
den är lång och smal och ligger mellan två långa skogsåsar.
Lilljänta satte hakan mot bröstet och stirrade ner i golvet.
Men snart såg hon upp igen. Nu hade hon tänkt.
Prästdottern gav henne en skälmaktig blick, men i rösten
var hon ofantligt allvarsam alltjämt.
— Ser du den bara riktigt för dig? sa hon. Ser du, att
det kommer en liten blank älv norr ifrån och rinner in i
den, och att långt ner i söder smalnar den av, tills det inte
blir något mer kvar av den än en annan liten älv?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
