Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag efter en sä lång franvaro vid min hemkomst nästan
skall komma alt känna mig som iBstånden ifrån de
döda bland en generation smn icke känner mig och som
jag icke känner och alt jag litel ryser för att från lugnet
i grafvcn kanske vara Ivungen att blanda mig i lifvets
bekymmer, egennyttiga (vistigheler och andra spöken som
skrämma mig midt pä ljusa dagen. Men man skall icke
se spöken på ljusa dalen, heter det. Allt har emellertid
sin tid och min lur kanske kommer snart att uppenbara
mig. Tänker emellertid hit och dit och icke minst pa
hur obetydligt fotfäste en konstnär har här på kullriga
jordklotet. Mera afundsvärd är dock den fågel som
sjunger i skogen för ekorrar och mullvadar än den som
sitter i förgylld bur i ett förmak för att roa fröknar. —
Som jag haft den äran att nämna, kommer jag väl
troligen att stanna här ännu denna vinter. Tiden går så
fort, knappt är tisdagen slut så är det lördag, och jag
gör därför inga planer utan lefver för dagen som en
zigenare. Kunde jag bereda mig tillfälle i en passande
årstid, skulle jag mycket gärna medan (jag är) här nere
på kusterna göra en tur öfver till Tanger och Tetuan.
Mest af nyfikenhet, ty en samlar nya intryck ungefär som
en annan gamla sigiller. Den vise braminen ler åt dem
båda, men icke alla kunna sitta med benen i kors förr
än de blifva tvungna därtill. Emellertid arbetar jag
flitigt och hoppas i höst eller vinter kunna afsända hemåt
de beställningar, som för länge sedan hade bort vara
färdiga. Men man har icke mer än fem fingrar på hvar
hand, under det att aptiten är god alla dagar, Gud
ske lof. —
.lag har nu jämt så stor bit af papperet öfrigt att
jag kan be herr öfverintendenten ursäkta mina slarfviga
bokstäfver och annat som icke är på sin plats. Olyckan
är att pennan drar handen med sig, som i hastigheten
skrifver ner så mycket som den kanske icke borde —
dock, skulle jag börja stryka ut, vore det kanhända allt
samman, och då blefve det så lite kvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
