Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tröja af sammet med silfverknappar och rika snören och
i håret nätet med hårpungen. Hon är klädd i siden,
sammet, silfver och fransar med en sjuttonärs barm och
gnistrande blickar, en glödande känslighet, som blixten
så snabb på foten — simi skor, strumpeband och mycket
mera. De komma hvarann så nära, så nära, men de
röra hvarann aldrig, ehuru de tyckas vara mycket böjda
för det. De hafva alltid kastanjetter emellan fingrarna,
och fotterna komma aldrig frän golfvet, ty de hoppa icke.
Blott på ett enda vis komma de ibland på skälmaktighet
att snudda vid hvarann, och det på ett sätt som är lättare
alt teckna än att beskrifva. Deras liilighet och gratie
kommer dock icke ur pennan, hvarken på det ena eller
andra sättet, och det är icke nog med dansen, de glada,
friska, praktfulla melodierna fylla luften liksom med en
vällukt, så förtrollande att man tycker sig lefva nästan
bland bara blommor och vara en blomma själf —, men
gunås en med cigarr i mun och flera andra pojkaktiga
attributer. Jag ber om förlåtelse, att jag uppehåller herr
öfverintendenten med allt detta lappri, och för min pennas
lust att vilja dansa bolero på svenska liksom en
skolpojke som behöfver tukt. Från Malaga reste jag upp
till Granada med diligens. Vi lämnade Malaga kl. 12 på
natten ined tio lustiga mulåsnor för vagnen och bland
ryttare och facklor. Andra dagen kl. 5 på eftermiddagen
voro vi framme, och som jag hade rekommendationer, fingo
vi strax ett mycket trefligt logis, därifrån jag hvarje
morgon som jag vaknar kan se Alhambra och Sierra
Nevadas snöspetsar. Staden är mycket pittoresk och
omgifningarna så sköna, att den, som först hittade på
att kalla vårt trefliga jordklot för en sorgedal, säkert
aldrig varit i Granada — åtminstone var han icke
landskapsmålare. Staden har ännu hela kvarter och trakter
fulla af moriska hus — och man ser oräkneliga ansikten
af den arabiska typen. Här talas allt om los Moriscos
och som om Boabdil icke legat längre i sin graf än
Napoleon. Det finnes här vidsträckta och skuggrika pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
