Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1944
Belgiskt julkaffe på chaufförkaféet »Röda rummet» i Stockholm.
Sista krigsjulen, hoppas flyktingarna.
Julen 1944 i Sverige. blev en de många nationernas
jul. 700 representanter för tolv nationer var inbjudna i
år liksom i fjol och i förfjol till Stockholms stadshus,
men dessutom firades julen landet runt på alla möjliga
språk. Svenskarna själva reste som vanligt mycket,
posten slog även i år rekord, och framför allt hade
ilgodspaketen ökats — i Stockholm med över 30 000, vilket
berodde på de många skinkorna. Men granarna räckte
inte till i Stockholm.
I stadshusfesten deltog balter, belgier, danskar,
fransmän, holländare, norrmän, polacker, tjecker, tyskar och
österrikare, och de samlades klockan 16 kring granen i
Blå hallen. Middag åts sedan i Gyllene salen.
Stadsfullmäktiges ordförande, direktör Carl Albert Anderson,
talade till de inbjudna. Gästerna underhölls efter
middagen med en timmes soaréprogram, i vilket medverkade
kapellmästare Eckert-Lundin, operasångare Gösta
Kjellertz, Ivar Kåge och Karin Kavli, sångerskan Margareta
Bergström, operasångare Georg Svedenbrant samt Max
Hansen.
Samvaron avslutades med dans kring julgranen i Blå
hallen samt utdelning av gottpåsar till barnen, som
uppgick till ett hundratal. De flesta flyktingar firade
340
Flyktingjul i Sverige —
+
I en norsk flyktingförläggning prydes det enkla möblemanget
med granris och girlander.
emellertid julen för sig eller hemma hos svenska vänner.
— Genom mitt fönster ser jag edra vänliga
julstjärnor glimma i grannhusen och deras sken återför på nytt
tankarna till Budapest, säger förste regissören vid
ungerska nationalteatern Jånas Horvåth, som firar sin första
och som han hoppas sista flyktingjul hos några goda
vänner i Sverige.
Omkring 400 danskar som polisutbildas i Sverige hade
under julhelgen inbjudits till Stockholm. På annandagen
hade Stockholms stad ordnat en middag på Berns.
Stadsfullmäktiges ordförande fungerade även där som värd.
Överallt i landet ordnades också festligheter på
förläggningarna för dem som inte kunde resa till vänner
och släktingar. Danska flyktingskontoret betalade
resorna för skolbarn, studerande, arkiv-, skogs- och
vägarbetare m. fl. som ville fara till bekanta eller släktingar
över julen. Skogs- och vägarbetarna fick också
ersättning för mistad lön under permissionsdagarna och
dessutom 10 kronor var för att köpa julklappar.
V-tecknet i granris kring Haakon VII:s namnchiffer.
Norrmännen hade det också efter förhållandena
trevligt. I Berga i Turinge, där reservpolismän och kvinnlig
hjälppersonal för underhållstjänst, sjukvård och dylikt
utbildas, hade många fått permission att resa till vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
