Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1943
Kyrkliga milstolpar —
PÅ DENNA PLATS MELLAN DOM |
YRKANS SÖD TAL
ZT
AR HÖLLS ÅR 1593 UP PS ALA
DE SVERIGE i! ENS TORMIG TID
TÖRMAT TIÖNENS T
ÄNDEN NIC OLA U RÖ
ÖRA NN
Z
BAR
Se
et
Z<Z
CA
un
3 tri ti Ota
=S
AT
-2LZ
Minnestavla över Uppsala möte.
Uppsala mötes minne firades stilla och värdigt.
Uppsala, 20 mars.
Stilla. och värdigt ägnade det teologiska Uppsala hela den
20 mars åt ett stort historiskt minne. Den 20 mars 1593
undertecknades Uppsala mötes. beslut, och 350-årsjubileet
högtidlighölls.i stark känsla av att förhållandena då och nu på ett
inträngande sätt påminna om varann: åter anstorma främmande
ideologier, åter står Europa i stöpsleven och nu om någonsin gäller det
ånyo för Sverige att hålla endräktigt samman andligt och
politiskt.
Universitetets största lärosal fylldes kl. 12 till sista plats av en
högeligen representativ skara. Där syntes ärkebiskop Eidem —
alltfort med högerarmen i band efter sitt olycksfall — och där
var landshövding Linnér och borgmästare Hagström.
Universitetets rektor och prorektor voro där. Och som nestor bland
mängden av teologer skymtade biskop emeritus J. A. Eklund.
Högtidstalet, oförglömligt i sin klarhet och djupa inlevelse,
hölls av professor K. B. Westman, som efter den historiska
överblicken av händelser och stämningar kring Uppsala möte
betonade, hur aktuellt levande det märkliga beslutet den 20 mars
1593 bör kunna framstå för oss i dag, då Sverige ånyo möter
samma situation: »Utifrån tränger sig en främmande lära åter
inpå oss och inåt kräves av oss åter för den skull politisk och
andlig endräkt.»
Från högtidssammankomsten gick man direkt till
Riddartorget, där den betydelsefulla historiska tilldragelsen en gång
ägde rum i »Kollegium».
Klockan 20 hölls slutligen en minnesgudstjänst i domkyrkan,
dit även Uppsala frikyrkliga sammanslutningar inbjudits.
278
Hembygdsförbundets arbetsutskott träffas i Nydala klosterruin.
Biskop Thomas” 500-åriga dödsdag firad.
Strängnäs, 25 jan.
Det bestående intrycket från måndagens Thomasjubileum i
Strängnäs domkyrka, på femhundraårsdagen av frihetsskaldens
bortgång, är och förblir att den ädle svensken med den glödande
fosterlandskärleken ännu talar till oss som till sin samtid. Över
fem skickelserika sekler bär hans frilietsvädjan och angeläget
budskap till vår egen tid: Om fast tro på framtida nordisk gemenskap
och på en frihet som är utan hämndtankar och hat. Kring denna
syn anknöto sig minnestalen och som ett svar och löfte reste
sig menigheten och sjöng den gamla Frihetssången på den nya
melodien med en värme och gripenhet som aldrig skall glömmas.
Biskop Thomas minne frammanades i högstämda ordalag av
professor Nils Ahnlund, som var dagens högtidstalare.
När bergsmannen från Norberg tog ledningen sommaren 1434,
så förenade riksrådet och folkresningen sina krafter, men man
behövde även pennans män och svenska sådana funnos just icke
många i den tidens Sverige. Sanningen är att Thomas av
Strängnäs ensam stod till buds för dylika värv och göromål. Det återstod
att man i allvar och sanning kunde räkna med honom. Att
Engelbrekt gjorde detta visar det besvarade brev av honom, där hans
personlighets stämma tydligast dröjer kvar: brevet från Axevall i
Västergötland den 10 september 1434 till »vördige fader Thomas
i Strängnäs och alla de riddare och svenner, som i Uppland
bygga och bo». Talaren slutade med att återge sista strofen
av Frihetssången på gammalsvenska.
Stående sjöng därpå den stora församlingen samma sång
till Oskar Lindbergs nya melodi med en kraft och hänförelse,
som varslade om att Sveriges folk nu äntligen funnit sin
ledande nationalsång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
