Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1942
Pjattar och snajdare.
Den amerikanska swingpjatten stod som
förebild för den svenska.
Polisen räddade jagad swingpjatt.
En »swingpjatt» i 17-årsåldern vållade
en nästan upploppsliknande
uppståndelse på några stockholmsgator på
söndagseftermiddagen den 15 mars.
Ynglingens långa hår, som föll långt ned över
kragen, hans korta, snäva byxor, vita
strumpor och korta, vida överrock
lockade en folksamling, som till slut
uppgick till omkring 300—400 personer och
måste skingras av två polisbilar.
Den unge mannen är hemma i
Nynäshamn. Han kom enligt uppgift
promenerande på Sveavägen då han upptäcktes
av en s. k. »nalensnajdare», en till
klädedräkt och möjligen även till
livsåskådning helt motsatt människotyp.
Nalensnajdaren tycks ha förebrått pjatten hans
långa hår, och vid den ordväxling, som
uppstod samlades snabbt en stor och
huvudsakligen ungdomlig publik.
Pjatten fann till slut för gott att rymma
fältet och begav sig i riktning mot
Drottninggatan, förföljd av en alltmera
växande människomassa. Den förföljde smet
till slut in i ett hus på Drottninggatan,
där han släpptes ut en bakväg. När han
238
Swing, swing, pjatten min!
Miljöskildring från Stockholm 1942.
Det var ett under att det låga taket på
Salle de Paris inte lyfte sig på
måndagskvällen när Stockholms Swing Club hade
sitt andra sammanträde där, ty
orkestern var fast besluten att göra rätt för
sig, och det är inte litet fem, sex
beslutsamma män utrustade med lämpliga
instrument kunna åstadkomma när de
sätta till.
Vid alla de rutiga små borden sutto
klubbmedlemmarna och stirrade
andäktigt på den exotiska faunan och floran
som frodas på lokalens väggar. Där
frodas en väldig babian, en tiger mitt i ett
språng, en tjock, präktig boaorm samt
en fin, grön krokodil. När så orkestern
tog ett extra krafttag och tenorsaxofonen
ylade undrade man förfärad om den vilda
tigern fått liv: trombonen råmade, pianot
och trumman dunkade i bästa
samförstånd, och rätt som det var klöv
klarinetten luften med ett gällt nödrop.
Alla borden började hoppa av de
kraftiga vibrationerna, och de små damerna
strålade och försökte se ut som Carmen
Miranda, och alla herrarna logo extatiskt
och drömde sig bort till en skönare värld.
Det var bara i de icke swingfrälsta
öronen som det hela lät som ett hiskligt
oljud — men varför skall man räkna med
så oförstående personer!
När en timme förflutit på detta
angenäma sätt framträdde hr Salomon Fuchs
och höll föredrag om jazzkungen Fletcher
Henderson, vilken det länder till evärdlig
ära att ha lockat fram den mest negroida
sidan hos sina musiker. Denne högt
förtjänte mans historik behandlades i 50
minuter varvid grammofonskivor fingo
illustrera hans verk.
När kvällen lidit ytterligare ett stycke
radade de vetgiriga unga männen upp sig i
tredubbla led kring orkestern för att
»flukta på basset» — vilket som varje
språkintresserad vet betyder: se på musiken.
kommit ut på Bryggargatan upptäcktes
Khan dock åter av sina plågoandar, som
förföljde honom ner över Vasagatan. Där
sprang han in på ett hotell, och där blev
han till slut »räddad» av polisen. Denna
hade ryckt ut i två radiobilar och måste
patrullera fram och tillbaka en god stund
på gatan innan folkmassan skingrades.
Den hade vid det laget kommit upp till
omkring 300—400 personer.
N alensnajdaren med »tjack».
Nalensnajdaren.
Dä kla’t att vi va på Nalen den där
kvällen, då Nynäspjatten fluktade
(tittade) in ett slag men varken
kanslingarha (kamraterna) »Kalle Gudis»,
»Greken» eller ja tillhörde dom där »tappra
600», som blev syrak (arg) på’n och sprang
efter, proklamerar nalensnajdaren nr I.
»Joe» Tage Eriksson, som för övrigt
tillhör en ytterst begränsad rest av släktet
nalensnajdare — gossarna med de
ytterligt små måtten (hattarna), de jättestora
slipsknutarna och den stubbade nacken.
Swingpjatten drunknar i vårens
rejäla moder.
Herrmodet denna vår blir ingen bördig
jordmån för swingpjatten;
nalensnajdaren och allt vad de heta — herrarna i
de ytterlighetsfärgade kretsarna, som
klä sig enligt en nyck. Krisen sätter sina
tydliga spår även på kläderna, och
herrkostymen väntas i år i ännu högre grad
än tidigare tendera åt det rejäla, det
praktiska, plagg, som hålla att slita på
och köpas på lång sikt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
