- Project Runeberg -  Gustaf V och hans tid. En bokfilm / 1938-1947 /
132

Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

P. A. Hansson och Gösta Bagge sida vid
sida på Gärdet.

I maj-resolution
för oberoende och
neutralitet.

Representanter för de större
partierna ha enats om följande
förslag till uttalanden vid
1-majmötena:

Vi svenska män och kvinnor ur
alla samhällsgrupper och från olika
politiska läger ha i dag samlats för
att manifestera den nationella
enigheten och beslutsamheten i en
hård och farofylld tid.

Vi äro beredda att på allt sätt
stödja statsmakternas
bemödanden att genom en åt alla håll
klar och fast neutralitetspolitik
bevara freden åt vårt folk.

Vi vilja i gemenskap bära de
offer vilka den hårda tiden kräver
även av ett folk som icke direkt
drabbats av krigets hemsökelser.

Vi hälsa med tillfredsställelse
alla åtgärder som vidtas i syfte
att försvara Sveriges neutralitet
och oberoende och trygga den
demokratiska ordningen i landet.

Vi fördöma våldförandet av
fredliga nationer och stå eniga i
viljan att med all kraft avvisa
varje angrepp mot vårt eget folks
frihet och självständighet.

Leve friheten, leve Sverige!

132

Blågul 1 maj.

Kronprinsen och kronprinsessan sågs vid Karlaplan bland åskådarna till majtåget.

”Vi ha rullat ihop som

igelkotten.”
150.000 personer deltogo i Maj-mötet.

Med front mot Karlavägen stod första
kolonnen. Den hade dagens märkligaste
fanborg i sin spets, kanske den
märkligaste till sin sammansättning som
någonsin ställt upp framför ett svenskt
demonstrationståg. Från höger till vänster
räknade den nämligen
stockholmshögerns, folkpartiets och socialdemokratiska
arbetarkommunens banér. Och bakom
dem såg man fem herrar samlas, som
eljest inte precis bruka marschera sida
vid sida: högergeneralen Gösta Bagge,
LO-chefen Lindberg, chefredaktör Ivar
Österström, som representerade
folkpartiet, samt hrr Per Albin Hansson och
Z. Höglund, vilken sistnämnde skulle
fungera som mötesordförande ute på
Gärdet. Det föreföll emellertid som om
herrarna i dag trivdes utmärkt
tillsammans, där de bidade tiden med en väldig
vit duk bakom sig, på vilken man läste
parollen för dagens demonstration: »För
Sveriges frihet och oberoende!»

Högerledaren mot röd bakgrund.

Nu hade emellertid tiden fortskridit så
långt att Z. Höglund ansåg det lämpligt
att låta det egentliga mötet ta sin
början. Klockan visade då på 15, och en och
en halv timme hade alltså den stora
riksmarschen till Gärdet pågått. Hr Höglund
erinrade med några korta ord om de
välkända orsakerna till »denna
gemensamma manifestation av svensk enighet

och svensk försvarsvilja mot varje hot
utifrån», hur i dagens situation »alla inre
motsättningar måste vika inför
nödvändigheten att i detta farofyllda läge
enas om värnet för Sveriges frihet och
oberoende.»

Den väldiga anslutningen till tåget
och till mötet vittnar, slutade hr
Höglund, om den starka, målmedvetna och
eniga vilja som besjälar huvudstadens
befolkning och förvisso hela vårt folk för
försvaret av sin frihet och sin rätt. »De
röda och de blågula stå icke i
motsättning till varandra — de ha sammansmält
i en symbolisk enhet för fäderneslandet.»

— Knappast hade väl någon väntat att
få uppleva en I maj där den svenska
högerns och den svenska
socialdemokratins ledare skulle här tala sida vid sida
i samförstånd med varandra, sade
professorn i början av sitt tal.

— Inför det fruktansvärda som vi
bevittnat runt våra gränser förstå vi alla
bättre än någonsin vad det betyder att
äga ett fosterland som heter Sverige.
Och det landet vilja vi försvara med alla
medel, i yttersta fall även med livet som
insats.

Vi kunna naturligtvis ej tävla med
stormakter i fråga om militära och andra
resurser. Men våra försvarsanordningar
ha undan för undan utbyggts och
förbättrats och erbjuda i detta nu en
samlad styrka av betydande mått. Vi ha
rullat ihop oss som igelkotten inför faran
med taggarna åt alla håll. Även stora
djur bruka dra sig för att angripa en
dylik tingest i onödan. Vi kunna försvara
oss, och vi komma att göra det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 1 01:25:19 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/legustafv/1938-47/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free