Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1939
Rågöbor till Sverige.
Hjärtligt mottagande vid ankomsten
till Stockholm. Hastigt uppbrott —
fiskredskap i bagaget.
Kraftiga, trygga, väderbitna, med
klara ögon, som under skärmmössor och
schaletter nyfiket utforskade storstadens
under, gingo rågöborna på
torsdagskvällen den 17 okt. i land i Stockholm.
De hade plötsligt fått uppbrottsorder
från den plats utanför Tallinn där de
varit förlagda en längre tid. Hela natten
och hela dagen hade de gungat på
Östersjön. På kvällen hade de fått se svenska
landet, och många ögon tårades.
Kl. 23.22 lade »Estonia» till vid
Skeppsbrokajen, som utrikesdepartementet låtit
avspärra ännu strängare än annars brukar
vara fallet. Sedan passen granskats
ombord började rågösvenskarna en och en
droppa i land och samlades så småningom
på den mörka kajen, sammanlagt över
100 personer i alla åldrar alltifrån den
76-årige Alexander Änggrön till lille
Nisse Espling, som bara är sju månader
gammal. Espling hette för resten litet
var i skaran, det var en stor släkt på
Lilla Rågö, som de här
estlandssvenskarna komma ifrån.
Både utrymningskommissionen och
rågökommittén voro nere och mötte dem,
och rektor P. Söderbäck på Lunnevads
folkhögskola, som har gamla förbindelser
med estlandssvenskarna, klev upp på
ett par lårar och hälsade dem välkomna
i ett kort anförande, som hölls både på
Rågösvenskarna landstiga vid midnatt på Skeppsbrokajen i Stockholm.
rikssvenska och på Lilla Rågöns dialekt
— ty fastän Lilla och Stora Rågön bara
skiljas av ett två km brett sund, ha de
var ’sin dialekt, och de äro ingen annan
form av svenskt språk lika.
— Vi är övertygade om att med den
arbetsamhet som utmärker er ska ni
förstå att här skapa er en utkomst, sade
rektor Söderbäck, och rågömännen ströko
samt och synnerligen vördnadsfullt av
sig sina mössor och åhörde andäktigt,
många med händerna knäppta, vad han
hade att säga dem. När han gick över
till deras hemös dialekt ändrade de inte
en min, för sådant ligger inte för denna
jordbrukar- och fiskarbefolkning, men
måhända kom det en särskild glans i
ögonen på en del av dem, som tänkte på
att just det språket kanske aldrig mer
kommer att talas offentligt. Ett par av
dem kommo bärande på en gammal
gumma, som inte kunde gå, och
mödrarna lyfte sina små på armen för att de
skulle se bättre.
Hastigt uppbrott —
fiskebåtarna måste lämnas.
De 110 rågöbor som nu anlände till
Sverige hade, enligt vad de berätta, efter
utrymningen av Rågö vistats på en plats
nio mil utanför Tallinn. Där hade de
med för varje dag större spänning
väntat på besked’om resan till Sverige.
Tillståndet till utresa kom mycket plötsligt
sent på tisdagskvällen den 15 okt.
Tjugufem lastbilar hämtade rågöborna och
deras ägodelar, vilka främst utgöras av
värdefulla fiskredskap, för den nattliga
färden. in. till Tallinn, som »Estonia»
lämnade vid midnatt på onsdagskvällen
den 16 okt. Tyvärr gjorde den hastiga
avresan att man inte kunde få med alla
redskapen. Fiskebåtarna hade också
medförts från Rågö till
evakueringsplatsen, men dem måste man nu lämna
efter sig.
Två rågögummor vid dukat kaffebord efter ankomsten till Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
