Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1916
Mat-tvånget infört.
Allmänna smörgåsbordet försvinner. — De nya spritrestriktionerna träda i
kraft 16 november. — Ett dråpslag mot kafélivet. — Endast sprit vid förtärans
det av lagad mat för 1 krona. — Passersedlar mellan matsal och kafé. — För:
tjäna restauratörerna på restriktionerna?
faets tambur
(9 e.m
Sista »frias kvällen.
En källarmästares synpunkt.
Restauratörerna komma att
förtjäna på de nya restriktionerna, det
är hela hemligheten. Det är för
dem likgiltigt hur mycket sprit
de sälja, ty som bekant har varje
restaurang fått utmätt ett visst
kvantum pr år, på vilket
källarmästaren erhåller vinst. Vinsten
av den sålda spritmängd, som
överskrider detta kvantum går
oavkortad till Stockholmssystemet. För i
år finns det inte en restaurang i hela
huvudstaden, som icke redan
förbrukat sin spritkvantitet och intill
detta års utgång är det alltså en
omöjlighet att göra någon som helst
förlust. Hopkopplingen av maten
och spriten kommer att medföra ett
rent okynnesätande i en
utsträckning som ingen ens velat drömma
om, anser han, och det är häri den
ökade förtjänsten för
källarmästaren ligger: Förr tjänte vi på spriten,
nu är tiden kommen att vi få tjäna
även på maten.
Sista »fria» dagen — onsdagen
15 november 1916.
Den väntade nationalsorgen
uteblev! Det är sant att de herrar som
nalkades de dukade borden med
fräsande strömmingar och kalvhjärna
vredo sina händer, men denna gest
har aldrig betytt förtvivlan, bara
förväntan.
Smörgåsbordets definitiva
försvinnande gick alltså lätt för sig.
Och stort större var inte sorgen över
punschrestriktionerna, som i dag
äro en verklighet: Det är sant att
lokalerna voro mera tättbesatta en
vanligt och att det fanns köer i
Operakaféets tambur och utanför
Berns!
Dagen efter.
I Berns överfullt på onsdagen,
såg torsdagskvällen endast några
spridda grupper, som vid ölsejdeln
eller en liten madeirakvarting
melankoliskt lyssnade till musiken som
ekade under taken. Här och där en
Parisersmörgås som omsorgsfullt
förtärdes och följdes av en blygsam
liten punschkvarting. Operakaféet
hade knappast andra kunder än
gästerna från matsalen, och de voro
inte många och inte pigga. Rosenbad,
vitt och vackert och tomt, ett par
personer i vardera lokalen.
Och vid midnatt sov redan hela
Stockholm.
RESTRIKTIONS-
smörgåsar och pastejer av trä, ab-
solut illusoriska. 1 kr. pr st. Nils
Nilsson, Box 85, Sthlm.
a
Giet meo parse
Seoer på KRom- Å
PRINSCNs
Dagen efter.
Avskedet.
Det var högtidsdag på
Strömkaféet i onsdagskväll. Där hade
nämligen det gamla gardet samlats
för att ta farväl av den svenska
friheten. Det var nämligen sista
dagen man fick dricka punsch utan
mat.
Jag var också tillkallad. Trots den
sorgliga anledningen var stämningen
inte alls tryckt. Minnena från
Uppsala stormade på oss, och de gamla
sångerna ljödo. Där hade en stor
del av dem som en gång befolkade
det gamla Taddis bänkat sig, och
sånger ljödo med O. D.-kläm, friskt
och vackert. Det gamla gardet dör,
men ger sig icke, och hoppets
stjärna glimtade, om än matt i det
medeltida mörker, som håller på att
lägra sig över världen allt tjockare
och hemskare.
Men vore det inte bättre att
klämma till med spritförbud på en gång
än att hålla på så här och raffinerat
elakt, lömskt och smygande ta bort
den ena frihetsmöjligheten efter
den andra? Det var många som
-undrade över att icke någon brutal
folkuppfostrare kom in och förbjöd
sången, då den klang som
fulltonigast och stämningen var som mest
ungdomlig och studentikos.
Albert Engström.
411
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
