- Project Runeberg -  Gustaf V och hans tid. En bokfilm / 1907-1918 /
341

Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Änkehertiginnan av Dalarne
avliden.

Änkehertiginnan Teresia av Dalarne
avled den 9 november kl. 1.15 på etfter-

middagen, nära 78 år gammal.

Enligt vad som inhämtats vid ett
besök på Haga slott, där den sjuka
genomkämpat sina sista stunder, hade natten
emellertid varit jämförelsevis lugn. Men
vid 6-tiden på morgonen började
tillståndet bli kritiskt. Änkehertiginnans
läkare, d:r John Sjöqvist, som tillbringat
natten på Haga, konstaterade en hastig
försämring, framkallad av en häftig inre
blödning. Det blev tydligt att slutet
kunde väntas vilket ögonblick som helst.
Vid 9-tiden på morgonen anlände konung
Gustaf och snart susade den ena kungliga
bilen efter den andra upp genom alléen.
Hela den kungliga familjen samlades vid
änkehertiginnans dödsläger. De kommo
samtliga tids nog för att hinna ta ett
sista avsked av den gamla, som var vid
full sans ända till kl. halv 11, då
medvetandet slocknade. De sista timmarna
låg den sjuka i dvala och utan någon
dödskamp avsomnade hon lugnt och
stilla kl. 1.15, omgiven av hela den kung-

liga familjen, sitt hov och sina tjänare.

Det är i år jämnt ett halvt sekel sedan
prinsessan Teresia Amalia Carolina
Josefina Antoinette, prinsessa av Altenburg
och dotter till hertig Edouard av
Sachsen-Altenburg och hans gemål prinsessan
Amalia av Hohenzollern-Sigmaringen,
kom till Sverige som brud åt den yngste
av konung Oscar I:s söner, prins Nicolaus
August, hertig av Dalarne. Hon var då
28 år — hennes vagga hade stått på
slottet Triesdorf i Bayern den 21
december 1836, och hennes barndom hade
förflutit dels i Bamberg och dels i Aachen,
å vilka platser hennes fader haft militär
tjänstgöring.

Hon var änka sedan 1873 och har
sedan, frånsett vistelser i Schweiz för

Änkehertiginnan av Dalarne.

Änkehertiginnan Teresia.

hälsans skull, varit bosatt i Sverige, till
största delen på Haga slott i avskildhet.
Förutom välgörenhet ägnade hon sig åt
musiken. Hon har komponerat en del
romanser, en vals m. m.

Sorgegudstjänst i Slottskapellet
den 10 nov.

Änkehertiginnans kista har beställts
hos snickerifirman Knut Edberg och
kommer att få samma utstyrsel som
änkedrottning Sofias kista, vilken även
utförts hos hr Edberg. Den blir av ek,
och kungl. husgerådskammaren utför
själva klädseln, en överklädnad i blå
sammet och en inre klädnad i vitt siden.

Änkehertiginnans bisättning.

Måndagen den 16 november fördes
stoftet av änkehertiginnan av Dalarne
från Haga till Slottskapellet för att seder-

mera på tisdagen få sin slutliga vila i
Riddarholmskyrkan. Dagen var en
strålande vinterdag, och litet var i
Stockholm flaggades på halv stång.

Det var naturligt att mycket folk gett
sig ut till Haga; därtill manade icke
bara högtidligheten, utan också det
utomordentligt vackra vädret. Spårvagnarna
gingo överfulla ditut, på vägarna fram
mot slottet rörde sig stora
människoskaror bland vilka Solnapolisen med lätt
hand upprätthöll ordningen. Den avlidna
furstinnan var ju alltför litet känd av
den stora allmänheten för att bland denna
någon landssorgstämning skulle kunna
göra sig gällande, och vid Tingshuset satt
till och med en positivhalare och vevade
upp Kostervalsen. Vilket onekligen var
att ta högtidligheten litet för
nonchalant.

Raskt gick tåget genom parken, så
raskt att livrébetjäningen vid kistan
endast med svårighet förmådde hålla
jämna steg med de svartklädda
likvagnshästarnas skritt. Och halvspringande
följde åskådarna efter. Det kan icke
påstås att den huvudsakligen av damer
bestående publiken ådagalade någon
synnerlig vördnad inför döden. Det gjordes
högljudda anmärkningar om likvagnen,
om hästarnas svarta fjäderbuskar, om
kavalleristernas svarta hästar; man
kikade så gott man kunde genom
vagnsrutorna in till de kungliga sörjande. Kort
sagt, den vanliga stockholmska
begravningskulturen.

Jordfästningan förättades den 17
november av biskop Billing, varefter kistan
fördes till Riddarholmskyrkan.

Ny kunglig gravplats?

Det är trångt i Bernadotte-gravkoret
i Riddarholmskyrkan. Med anledning
härav har en plan uppstått, som torde
bli realiserad inom den närmaste
framtiden. Det är meningen att anordna ett
gravkor för k. familjens medlemmar
utanför stadens centrala delar, förmodligen
förlagt till Haga. Efter genomförandet
av denna plan skulle Riddarholmskyrkan
användas såsom gravkyrka endast för
svenska konungar och drottningar med
själva begravningsceremonien förlagd till
annan plats. Änkehertiginnans stoft
kommer emellertid att gravsättas i
Bernadotteska gravkoret i Riddarholmskyrkan.

339

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 1 11:46:13 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/legustafv/1907-18/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free