Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1911
Är biografdramat konst?
Biografcensur.
Nu ha vi fått statlig biografcensur,
troligen den första i världen. Den heter
Statens biografbyrå och sorterar under
Civildepartementet. Byrån består av 3
ord. granskningsmän, av vilka 1 tillika
är byråns chef.
Är biografdramat konst?
Det av tidningen Thalia utlysta
diskussionsmötet över ämnet: Är
biografdramat konst eller ej? hade till K. F. U.
M:s lokal lockat en talrik och
synnerligen representativ publik. Teatervärlden
i alla dess skiftningar fanns företrädd i
Emil och Gösta Hillberg, Ivan Hedqvist
och Anders de Wahl, Julia Håkansson,
Augusta Lindberg och Anna Norrie,
kapellmästare Hjalmar Meissner och
skådelarna Norée, Hultman, Textorius, Lund
och Ullman för att blott ta några namn
ur högen, Pressen var ovanligt talrikt
representerad med doktor Sven
Söderman och hr Carl G. Laurin som
målsmän för konstkritiken.
De närvarande hälsades välkomna av
Thalias redaktör, hr Gustaf Collijn som
valdes till mötets ordförande.
C. G. Laurin:
Biografdramatiken är lika litet konst
som ett anatomiskt vaxkabinett är
vetenskap.
Biografen är en stor och betydelsefull
uppfinning, men den lämpar sig ej att
återge den konstart där ordet är det
förnämsta. För scenisk konst är biografen en
klen ersättning.
Daniel Fallström:
Många gånger har jag vid besök på
biografer träffat skådespelare där, och
dessa voro där för att lära en del. Två
saker stå klarare på filmduken än på
scenen, nämligen mimiken och plastiken.
Och den konstnärliga filmen är konst.
Anders de. Wahl:
Hr Fallström resonerar som så att
när Asta Nielsen, som är en så charmant
kvinna, spelar en biograffilm, så är det
konst. Men en utmärkt sångare kan
sjunga in ett nummer i grammofon,
och detta blir ändå inte konst. Man hade
velat ha Strindbergs »Fadren» inspelad
för biograf, och detta av det skälet att
det skulle bli ett så briljant nummer av
scenen med tvångströjan.
En som sig omvänt.
Regissör Gustaf Linden vilken själv
på försök iscensatt biografdramer, som
han emellertid senare betecknat som
ett misstag, har framlagt sin
uppfattning i frågan.
Han var ganska trygg i sin tro på
den dramatiska konstens förmåga att
reda sig mot den överhandtagande
biograffebern. Han ville därtill ytterligare
nedtysta farhågorna med den
övertygelsen att den dramatiska biografen, som
så mycket annat som dyker upp och
fångar sinnena, intet annat vore än en
modesak, vilken komme att skjutas åt
sidan när den ej längre tillfredsställde
publikens krav.
TELEGRAM.
Gustaf Uddgren.
Var så god och kinematografera så
mycket ni vill av min dramatik.
26 sept. 1911, Vänl. August Strindberg.
| ——ERREEEEREERA
B1OBIRAMA
KINEMATOGRAFTEATER
En Världsdebut i Malmö.
Det Gröna
Halsbandet.
Kino-Drama.
(Författadt af en Malmö-bo).
Afdelningar:
Expeditricen.
Förföraren.
Spindeln och flugan,
1 nätet.
Vägen utför.
Ringen.
När boppet brister.
En syn i natten.
Förtärande eld.
Hämnaren.
Det gröna Halsbandet.
” fr
OBS.! Af censuren strängeligen
förbjudet att visas för bara
under 15 år.
Asta Nielsen.
Filmens Duse i Stockholm.
Ett samtal med danska
filmskådespelerskan Asta Nielsen hos Daniel Fallström.
Asta Nielsen vistas sedan den 21 nov.
här i Stockholm. Hade hon kommit hit
för ett år, ja, blott några månader sedan,
så hade troligen hennes besök gått oss
ganska spårlöst förbi. Men hon har
kommit »i det stora ögonblicket», då hennes
namn är på halva Stockholms läppar och
då den lavin av artiklar, intervjuer och
uttalanden som hennes vassa penna satt
i gång med anledning av vår stränga
svenska censur som hindrat
framförandet av en Asta Nielsen-film.
Å, jag önskar att jag kunde ställa
till en hel föreställning med enbart
filmer som den svenska censuren förbjudit!
Ty den är ju »det glade vanvid» er
censur! Tänk er bara, det finns en film som
handlade om en liten gosse, som i
sömnen låg och slog med en piska på en
gunghäst. Den förbjöds av censuren,
varför? Jo, den kunde lära barnen grymhet.
Frågan om biografdramatiken är konst
— kan man över huvud taget diskutera
den? Det blir ju i grund och botten en
smakfråga. Jag tycker inte om sång,
andra människor finna i musiken sin
största njutning. När jag hört på
diskussionen om förhållandet mellan biograf
och teater, har jag ofta måst tänka på
gamla prisfrågan: vilket är högst, ett
kanonskott eller ett poppelträd — ja, vem
kan svara på det?
191
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
