Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1911
Umgängeskonst — levnadskonst.
Råd och betraktelser av J. L. Saxon.
Tre ting.
Det är framför. allt tre ting, som i
umgänget människor emellan känneteckna
fint folk. Fint folk är
uppmärksamt,
hänsynsfullt,
tacksamt.
På gatan.
På gatan får man ej uppträda med
hatten på skulten eller på näsan eller på
liknande sätt vårdslöst klädd. Inte
heller får man vissla, sjunga, skrika eller
gestikulera. Man väcker då en mindre
smickrande uppmärksamhet, och
främlingar kunna tro, att man är berusad.
+
Brister du i skratt då någon faller på
gatan, får en snömassa från ett tak över
sig eller råkar ut för något annat
missöde, så veta alla, som bevittna ditt
uppträdande, att du är en tarvlig eller
tanklös person. För fint folk kan aldrig andras
otur eller olycka utgöra något
glädjeämne. Du kan aldrig veta om den, som
faller, har brutit ett ben, vrickat en fot
eller fått en axel ur led. I stället för att
tanklöst flina, bör du skynda fram och
se till, om du kan vara honom till någon
hjälp.
sk
Gå ej och titta på dig själv, därför att
du fått nya kläder. Undersökningen om
de sitta bra bör vara undanstökad hos
skräddaren eller hemma hos dig.
+
En dam får ieke utan tvingande skäl
gå fort på gatan. Det kvinnliga väsendets
högsta charme är mjukhet och behag,
och kvinnans hela dräkt är avsedd för
lugnare rörelser.
x
Spotta ej just som du möter någon.
Den mötande kan tro, att det är åt ho-
nom.
LJ
För butiksfönstren kan du intressera
dig men däremot ej för de privata
hemmens.
12—616862.
FX Luc
Över en stätta går herrn först och ser
sig ej tillbaka förr än damen kommit
över och nått upp honom.
Endast åt en nära bekant dam kan
en herre bjuda att lyfta henne över en
stätta.
Bjudningar och annan samvaro.
Om du hostar eller behöver snyta dig
medan du befinner dig i sällskap, så
vänder du dig bort. Något för
bordsällskapet så obehagligt som att man
avlägsnar en större näsavsöndring bör dock ej
ske vid bordet. Är det nödvändigt —
och det är naturligtvis bättre än att sitta
och »supa snor» — sker det så obemärkt
och tyst som möjligt. Man får aldrig i
andras närvaro peta sig i tänderna eller
rengöra naglar och öron.
Om du nyser, så gör det så tyst som
möjligt. Att i nysandet inlägga särskilda
ljud, såsom »atjo», »atjej» eller dylikt är
att verka störande på omgivningen.
Överfalles man av en rapning, shiter
man munnen, så att den ej blir hörbar för
omgivningen, och en gäspning måste
kvävas.
+
Vänj dig att stå ledig (utan att stötta
upp väggen, skrubba dig mot en dörrpost
eller dylikt) och låt händerna hänga
ledigt nedåt, ej ansträngt som om du bure
på ett par brandhinkar.
En herre får naturligen ej i
damsällskap sätta tummarna i västhålet. Det ser
då ut som om man vore angelägen att
visa, att man har ren skjorta.
Till bords.
Man bör söka undvika att äta, då
någon sitter vid bordet, som ej äter, ty
ljudet av en annans tuggning — kanske
förstärkt av glappande löständer — blir
alltid obehagligt för den icke ätande som
hör på. Äta flera i sällskap förtaga ens
egna tuggrörelser ljudet: av de andras.
Detta är en av orsakerna till, att alla
skola begynna äta på en gång.
+
Är det gångbord vid en bjudning får
man ej tränga sig fram som om man ej
skulle ha sett mat på fjorton dagar.
Man bör ej spilla på någon. Den som
råkar ut för en sådan drummelaktighet
har ju sitt nöje för den kvällen förstört.
På konsert, teater o. dyl.
Har du den dåraktiga vanan att
förtära sprithaltiga drycker, så andas
genom näsan. För folk med sunda
hygieniska begrepp är en flåsande, av alkohol
stinkande person i hög grad obehaglig.
Dräkten.
I en dams dräkt bör aldrig ryggslutet
markeras genom garneringar e. d. på
kjolar och kappor. Det är en så pass
prosaisk kroppsdel, att det ej finns någon
"anledning att särskilt påminna om dess
existens. Kan man tänka sig något
löjligare än en dam med rosett eller en vid
varje rörelse vippande duska på stjärten?
+
Flor med större noppor komma en
att fråga sig om bärarinnan har
skäggvårtor e. d. Stundom kan en sådan noppa
placera sig så, att man vid hastigt
påseende tror florbärarinnan vara enögd.
F77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
