Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1909
General Beckman mördad
General O. L. Beckman.
Ett samtal med kommendör Dahlgren-
Såväl generalmajor Beckman som jag hade deltagit i
galadinéen å slottet, sade kommendören. — Då denna var
slut begåvo vi oss tillsammans ut i staden, åsågo den
kungliga kortegen och gingo sedan till Grand Hötel, där vi
sammanträffade med några andra officerare.
Generalmajor Beckman och jag bröto först upp och gingo
i sakta mak småpratande bort åt Kungsträdgården. Hunna
till hörnet av Kungsträdgårdsgatan ville jag följa
trottoaren utefter Palmerska huset och Handelsbanken. Men
generalmajoren tyckte att det var härligare att
promenera i själva parken, varför vi sneddade över gatan.
I Kungsträdgårdens alléer var det ganska dunkelt, och
få promenerande syntes där. Vi hade kommit ungefär
framför Thules hus då jag plötsligt hörde ett skott alldeles
inpå oss och i samma ögonblick sjönk generalmajoren med
ett sakta stönande framstupa. Utan att först kunna fatta
vad som hänt, var min ögonblickliga ingivelse att söka
hjälpa min vän upp, men i samma nu vände jag mig
instinktivt om och såg då i skymningen silhuetten av en
man som riktade en revolver mot mig. Jag vek blixtsnabbt åt
sidan och samtidigt brann det andra skottet av. Så vitt
jag kunde se var även det tredje skottet ämnat åt mig,
fast ej heller det träffade. Attentatorns drag kunde jag
icke tydligt urskilja, trots att han måste ha varit alldeles
inpå oss då han avsköt det första skottet.
Jag ropade högt på polis och folk skyndade till. Ett
fjärde skott small och detta hade mördaren riktat mot
sig själv. Jag skyndade, då mördaren föll, fram till
generalmajoren, som låg stilla på den plats där han fallit.
Det skott som var avsett för kommendör Dahlgren
träffade istället en fältskär Levander, som gick före, i
de mjuka delarna av höften.
76
Skjuten natten till den 27
juni i Kungsträdgården
av en attentatsman.
Mördaren skjuter därpå
sig själv.
Sköt även på kommendör Dahlgren
som var i den mördades sällskap,
men utan att träffa.
Hjalmar Wång.
En mördares självbekännelse.
Brev från Hjalmar Wång, adresserat till
Herr Axel Larsson, Ballsta-Fellingsbro.
Kamrat!
Död och djävla ett sont samhälle. Hur jag skall skriva
till dig, jag vet det väl knappast, ty jag är så förbannad
på hela tillvaron så om jag kunde skulle jag spränga hela
vår planet i småstycken, som utan liv skulle sväva
omkring i rymden i en evig natt.
Jag var som du väl hört av din far och sökte dig en dag,
men utan resultat, det var löng i fan att träffa på någon
kåk där man kunde visa mig där du bodde och därför måste
jag ge mig iväg utan att träffa dig. Jag är utan knog och
kommer nog att bli dät.
Jag har godt och väntat att arbetarnas tålamod en dag
skulle brista, men den dagen tycks jag ej få uppleva— fast
nog skulle dät vara trevligt att vara mäd när gatorna
blodströmmar dricka, och allt lyser flammande rödtt. — För
att vi på något annat sätt skall få bätre dät tror jag icke.
Jag skulle villa skriva en hel livshistoria för dig, men om
man tänker på sin egen då har man alla arbetares historia
på en gång. Död åt samhället! Fram för revolutionen!
Hälsningar
Hjalmar Wång.
General Beckmans mördare begraven.
General Beckmans mördare, Hjalmar Wång, som
jordfästes på fredagen av pastor Folkard Holmgren i bårhusets
gravkapell, begravdes på lördag morgon i
gemensamhetsgraven på Norra begravningsplatsen. Vid jordfästningen
var, utom pastorn, endast bårhusvaktmästaren närvarande,
och vid begravningen endast de arbetare, som sänkte den
nakna kistan i graven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
