Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1909
Allmän rösträtt för män.
Satie
fyrar ÅR
Riksdagshuset.
Det Lindman—Tällbergska Rösträttsförslaget antaget med 119 röster mot 22
i första och 158 röster mot 53 i andra kammaren — 14 blanka sedlar.
När beslutet fattades.
Under en stämning som hade föga av de stora
ögonblickens spänning, trots de fyllda åhörarläktarna,
behandlade riksdagen onsdagen den 10 februari det
Lindman—Tällbergska rösträttsförslaget, som antogs med
ovan nämnda röstetal. Dessutom förekommo 10 övriga
grundlagsärenden. Vid rösträttsdebattens början hade
statsminister Lindman tagit första kammaren på sin lott
och överlämnat den andra kammaren åt jordbruksminister
Petersson i Påboda och justitieminister Albert Petersson.
Hur Första kammaren väljes.
Första kammaren består av 150 ledamöter. De utses
ej genom direkta folkval utan omedelbart av landsting
och stadsfullmäktige i de städer, som ej deltaga i
landsting, vilka valkorporationer äga viktiga uppgifter utom
dessa val, men själva tillsättas genom folkval, ehuru
enligt en i någon mån begränsad och graderad rösträtt.
Villkor för valbarhet till Första kammaren.
Som villkor för att kunna tillhöra Första kammaren
fordras uppnådd 35 års ålder samt att man äger och i
minst 3 år ägt fastighet till minst 50,000 kr.
taxeringsvärde eller skattar och i 3 år har skattat för minst 3,000
kr. inkomst.
Valbarheten är ej bunden vid bostad inom valkretsen.
Förloras valbarheten efter valet frånträdes
riksdagsmannauppdraget.
Tiden för uppdraget är 6 år med omval för 1/6 av
kammarens ledamöter vart år.
Ledamot av Första kammaren åtnjuter av statsmedel
ersättning för resa till och från riksdag och för två resor
till och från hemmet under lagtima riksdag samt arvode
av 1,200 kr. för lagtima riksdag.
62
Hur Andra kammaren väljes.
Andra kammaren består av 230 ledamöter, som alla
enligt regeln väljas proportionellt.
Valet gäller för tre år och förrättas i september året
före treårsperiodens början, utom vid kammarupplösning,
då det sker genast.
Valet tillkommer året efter uppnådd 24 års ålder
varje myndig, ej under konkurs ställd välfrejdad svensk
man inom valkretsen, vilken ej häftar för fattigunderstöd
från löpande eller näst förflutna kalenderåret, som
erlagt sina under de sistförflutna kalenderåren till
betalning förfallna utskylder till stat och kommun och som
fullgjort sina t. o. m. utgången av nästförflutna
kalenderåret åliggande värnpliktsövningar.
Valrätten till Andra kammaren är sålunda icke
inskränkt genom någon förmögenhetscensur. Den utövas
omedelbart genom personlig inställelse, och varje valman
har blott en röst.
Villkor för valbarhet till Andra kammaren.
Valbarheten till Andra kammaren är inskränkt till
dem, som ha valrätt inom valkretsen, dock i stad med
flera valkretsar inom någon av dessa. Förändrade
bostadsförhållanden medföra likväl ej förlust av
riksdagsmannauppdraget under pågående period. Ledamot av
Andra kammaren har samma rätt till reseersättning och
arvode som medkammarens, men får ej avsäga sig
riksdagsmannauppdraget, såvida han icke har förfall, vars
giltighet godkännes av konungens befallningshavande.
Hur rösträtten verkar.
Genom det nu införda proportionella valsystemet har
valmanskåren i Sverige stigit till 19,3 &Z av folket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
