- Project Runeberg -  Carl XIV Johan - Carl XV och deras tid 1810-1872. En bokfilm /
275

(1942) [MARC] Author: Erik Lindorm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jöns

A

Professorn Friherre Jöns Jacob
Berzelius, Vetenskaps Aeademiens
Ständige Secreterare m. m., död
efter en lång och tärande
sjukdom, d. 7 Augusti, 69 år. Han
sörjes närmast af sin hustru, född
Poppius.

Den vetenskapliga verlden
har sorg.

— Hela den vetenskapliga verlden,
och med den Fäderneslandet, har gjort
en stor, en oersättlig förlust, genom
professorn, friherre Jacob Berzelii bortgång
natten till d. 7 Aug. Denna förlust, ehuru
länge väntad, i följd af en långvarig
sjukdom, var derföre icke mindre
smärtsam, alla känna, att friherre Berzelius
betraktas snart sagt såsom fader till den
kemiska vetenskapen på dess närvarande
ståndpunkt. Hans och Linnés namn skola
såsom tvenne lysande stjemor
ofördunklade stråla till Svenska namnets ära i de
aflägsnaste tidehvaff. Men Berzelius var.
genom det mäktiga inflytande hans ande
utöfvade på kemiens framsteg, genom
sin nästan exempellösa arbetsförmåga,
genom den utomordentliga klarheten och
precisionen i alla sina tankar, genom
djupet af sin skarpsinnighet, genom den
fulländning och praktiska bevisning han
gaf åt alla sina teorier, genom det
mästerskap hans alltid ärliga och flärdlösa,
som omfattande och genomträngande
vetenskapliga kritik egde, berättigad att
ställas äfven framför någon annan son
af vårt land inom forskningens rike, och
han skall alltid räknas ibland
naturvetenskapernas högst invigde.

Aftonbladet.

Den verldsberömde
vetenskapsmannen.

Berzelius upptäckte tillsammans med
mineralogen W. Hisinger grundämnet

1848

Jacob Berzelius död.

J. J. Berzelius.

Daguerreotypi från 1845.

Cerium. Vidare utarbetade B. ett verk
öfver de bestämda kemiska
proportionerna. Med tabell upptagande
atomvikterna för de flesta kända grundämnena.
B. har äfven utarbetadt en elektrokemisk
teori, och i samband med denna skapat
ett teckenspråk för kemiska föreningars
sammansättning. Bland hans skrifter
märkas: Afhandlingar i fysik, kemi och
mineralogi; Lärobok i kemien samt Kgl.
Vetenskaps Aeademiens årsberättelser 1821
—47-

En märklig plats i kemiens
historia.

För att kunna lemna en fullständig
öfversikt af Berzelius arbeten fordras,
att man öfverfar hela kemiens omfång.
Det finns i denna vetenskap ej någon
lära, till hvars utbildning han ej
bidragit; det finns intet grundämne, om hvars
föreningar man ej genom Berzelius
erhållit bättre kännedom.

H. Kopp.

Kemiens historia

Friherre Berzelii utmärkelser.

Han var Ledamot af 9 Svenska och
85 utländska lärda samfund. Han var
Commendör af Kgl. Wasaordens stora
kors och Riddare af Kgl. Nordstjerne
Orden samt innehade ett stort antal
utländska ordensutmärkelser. 1818
upphöjdes han uti adligt stånd och fick
Friherrediplom 183g. Med honom
slocknade den friherrliga ätten Berzelius.

Minnestal öfver Frih. Berzelius.

Tidigt röjde sig anlagen hos den
blifvan-de mästaren i analysen. Ännu vid en tid,
då man mera emottager än meddelar, var
Berzelius forskare på sjelfständig grund,
och deltog i upptäckternas stora
handling; än med utländske lärde i täflan, att
bestämma den elektriska stapelns
verkningar, än inbegripen i undersökning af
helsokällorna i hans hembygd, der han
omsider med konstens medel förde
söderns varma källor till kalla norden. Innan
Doktorsgradens tecken prydde läkaren,
hade kemisten uppdagat en ny metall.

Han såg allt i stort, men var vida
aflägsen från den oroliga skapelsedrift,
som går erfarenheten i förväg, danar ett
helt af villkorliga förutsättningar och
godtyckliga sammanställningar, gör en
lagstiftning för okända krafter. För
honom, såsom för hvar siare i vetenskapen,
hade aningen, gissningen ett välde, och
kunde med blixtens ljus ögonblickligt
öppna en utsigt in i framtiden. Men han
hade sjelfbeherskning nog, att af vakta
de praktiska rönens vittnesbörd och den
stränga bevisningens utslag. Hans själ
hade ingen böjelse för en forskning, som
dvaldes i det obestämda.

Från främmande land kommo i stort
antal lärjungar till den store mästaren i
Norden, för att af honom undfå
mästar-brefvet. Från alla delar af vår verldsdel,
och från hinsidan om verldshafvet,
kommo budskap från de lärdes kretsar,
hvilka alla ville räkna honom för sin,
och offra åt hans rykte, om de ej kunde
särskildt för sig vinna något af hans snille.
Vetenskapens frågor blefvo hänskjutna
till hans afgörande, främmande lärostolar
tillsattes på hans förord, och hans resor
utomlands voro ett fortsatt högtids-tåg.

––––Hans skrifter flögo, på många

och skiftande tungomål, kring verlden.
Från thronerna tilldelades alla de
äretecken, som kunna pryda en vetenskapens
idkare; men vid anblicken af den
tindrande stjernhimmeln på hans bröst visste
en hvar, att denna ära var vunnen med
förtjenstens rätt och ej med lyckans: att
det var en hyddans son, som lika
anspråkslöst och värdigt uppbar en storhet,
som han aldrig eftersträfvat, men som
bördade honom till sig, på grund af en
högre arfsrätt, liksom i trots af honom
sjelf.

Johan Erik Rydqvist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lec14j/0273.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free