Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
"Hvart skall du gå som längst?" frågade han med
en röst, som kom hennes blod att stelna. "Jag
är ute och söker Lyckan," svarade jungfrun. "Vill
du ej följa med mig i stället?" sporde han. "Hvem
är då du?" frågade hon. "Du har sett mig förr,
jag heter Pligten," sade han. Men hon stötte
honom ifrån sig med afsky och gick förbi honom.
Återigen gick hon både länge och väl, men nu
grät hon och hennes hjärta var tungt som bly;
hon kunde visst aldrig finna Lyckan. Slutligen då
solen gått ned och mörkret bröt in, blef lion så
trött, att hon föll omkull på vägen. Då kände
hon, att någon lyfte upp henne och bar henne på
sina armar vägen framåt; hon var så utmattad och
så liknöjd vid allt, att hon gitte ej fråga hvem
det var som bar henne. Till sist somnade hon in.
Då hon vaknade, hörde hon ljutliga sånger liksom
af englakörer, det doftade omkring henne som i en
rosengård och hvart hon vände sig, såg hon endast
hvita marmorpelare och mellan dem hvalf beströdda
med guldstjärnor. Det måste vara Lyckans slott.
Hon gaf sig till att gå ditåt, hvarifrån sången
tycktes henne komma. Då såg hon en gyllne tron
och på den satt den allvarsamma skepnaden, som
hon mött i skogen, men nu var han klädd i sida
hvita kläder och hade en palmqvist i handen. "Är
det icke Pligten?" sporde jungfrun häpen. "Huru
kommer du hit i Lyckans slott?" Då svarade han
med mild och smekande stämma: "Mitt barn, det
är jag som är Lyckan."
Under det fru Kristina läste detta, hade Agnes’
ansigte uttryckt en feberaktig spänning; det var
som om hon velat påskynda orden, som långsamt
flöto från fostermoderns läppar, och hennes ögon
blixtrade till då och då. När parabeln var slut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
