- Project Runeberg -  Agnes. Ett lefnadslopp /
30

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

30

siii skyddsling till järnvägsstationen. Brådskan
hade räckt ända in i sista stunden. Då allt var
färdigt, gick Agnes fram till fru Kristina, lade
armarne omkring hennes hals och framsnyftade ett
"tack!" men i det samma kom fosterfadern in och
sade till, att hästarne voro framkörda och att man
måste skynda sig för att ej komma för sent till
tåget.

Under hela vägen talade herr och fru
Bengtsson nästan oafbrutet om årsväxten, men Agnes, som
satt baklänges i trillan, märkte nog, att de båda
makarnes blickar hvilade på lienue med ett ömt
uttryck, fastän ingendera af dem sade ett
saknadens ord.

— Det var bra ledsamt för Martin, sade
slutligen fru Kristina, — att hans norska fotvandring
just nu skulle hindra honom att få vara hemma
ocli ta afsked af dig, Agnes. Han skref i sitt
sista bref och bad hälsa dig så hjärtligt. Han
hoppas att någon gång få träffa dig i Stockholm, dit
han väl kommer nästa höst, om Grud så vill.

Då trillan körde fram till stationen, kom
tåget i det samma. Herr Bengtsson lyfte ur sakerna
och skyndade sig in för att få dem poletterade.
Agnes måste vända om ut till vagnen, der hon
glömt någonting. Då hon kom ut på perrongen,
fann hon sina fosterföräldrar i samtal med en herre,
som vände henne ryggen. Hennes hjärta stannade
ett ögonblick.

— Jag kan med full visshet påstå, hörde hon
fru Kristina säga, — att Agnes är en god flicka.
Hon har af naturen icke ett enda ondt anlag. Om
någon är skapad till lycka, är det hon.

Nu ringde klockan. Det skymde för Agnes’
ögon. Hon kände sig hårdt tryckas till
fosterför-äldrarnes bröst, hörde deras "Ond välsigne dig!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:06:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/leagnes/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free