Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstnärshat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hela trakten för Påkan. Många kände ej något
annat namn på henne. Det visste hon, och det
grämde henne och gjorde henne ännu
människofiendtligare samt orsakade att hon ständigt var på
jagt efter traktens okynnige pojkar. Sin påk hade
hon med sig, då hon gick ut, och den använde
hon, när hon kom åt.
Hon lefde ytterst indraget, upplyste fru Palm
vidare, ansågs för mycket snål och något
läsaraktig, var nästan helig och gick ofta i
bönesammankomster, alltid klädd såsom hade hon afsagt
sig all världslig flärd, hvarför man väl icke kunde
tro, att hon hemma ofta ginge i bara trikåer och
med kort tyllkjol, sminkade sig och uppförde små
solodanser.
Gumman Palm skrattade rätt hjärtligt åt den
egenheten hos en kvinna på några och femti år.
»Men se, det kommer sig naturligtvis af
hennes gamla kärlek till baletten», tillade fru Palm,
liksom ursäktande, »och för att hon ännu tänker
uppträda, bara hon blifvit af med sina fiender,
stackars människa.»
»Ja, ja, riktigt slug är hon väl inte ändå»,
invände jag.
»Jo bevars, hvad hon är slug, bara egen»
försäkrade fru Palm.
»Men hvarför i Herrans namn ler hon alltid?»
»Det rår hon inte för, skall jag säga notarien.
En dansös ler alltid, då hon dansar, och så fäster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
