Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmänna byggnadsreglor eller korta anvisningar ur byggnadsläran tillhörande landtmannabyggnader - Timmermansarbete - Väggar (timmerväggar) - Resvirke (brädväggar etc.) - Väggar af »skift» - Korsverkshus - Vattenlister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klädnad sker antingen med stående eller liggande bräder.
I förra fallet fogas de blott stumt intill hvarandra, och öfver
fogen spikas smala ribbor eller s. k. nåtlistor (se tig. 55), i
sednare fallet antingen falsas bräderna tillsammans, hvilket
sker på flera sätt (se fig. 56) eller ock låter man bräderna
skjuta något öfver hvarandra (se fig. 57), hvilket är det
enklaste, och för uthusbyggnader af resvirke särdeles
användbart. Med den liggande brädfodringen, dervid vattnet
afrinner på tvären af träfibrerna, tager visserligen träet
snarare till sig röta, men detta brädfodringssätt, utom det att
i allmänhet vara vackrare, tillåter dock att den nedra delen,
som först skadas, kan utan att störa det hela borttagas och
nyläggas. Utom de nu anförda beklädnadssätten med bräder
.användas påspikade fjell af klufven eller hyflad spån
(be-klädnadsspån) efter olika mönster (se närstående fig. 58).
Att för timmerväggar använda den tyvärr alltför brukliga s. k.
skarprappningen med islagne pinnar, som sönderspräcka
timret, är ett förfaringssätt, hvilket ej är att förorda. Dragfriare
samt mera skyddande mot eldfara är att påspika refflade
tegelplattor, som rappas med kalkbruk.
Eesvirlce med påspikad brädbeklädnad är, såsom förut
är angifvet, ett byggnadssätt, särdeles användbart till
logar, lador, vedbodar och redskapshus m. m. Då sjelfva
stommen till en sådan byggnad blott består af ständare,
ned-och upptill intappade uti fot- och takband samt sinsemellan
sträfvade, dels med liggande klenare virke eller s. k.
spikreglar, dels (i hörnen) med snedsträfvor — så framgår att
detta byggnadssätt både med afseende å material- och
arbetskostnad är billigare än de föregående, under det att
detsamma med lätthet kan anordnas så, att det ingalunda
ståletter i prydlighet, alldenstund den utanpå stommen spikade
brädbeklädnaden kan behandlas efter samma grunder, som
nyss äro anförda vid fråga om timmerväggars infodring. Fogar
man tätt ihop bräderna så kunna, om virket är torrt,
nätlisterna inbesparas, hvarigenom den enkla orneringen å
dörr-och fönsterfoder samt de i bräderna på väl valda ställen
utskurna lufthålen blitva så mycket mera framstående. På
logbyggnader, hvarest man önskar mycken luftighet äro
nåt-listerna alltid öfverflödiga. Så snart man ej afser en särdeles
nätthet och prydlighet, torde dock för byggnader af detta
slag det i ofvanstående fig. 57 framställda brädfodringssättet,
såsom på samma gång billigt och ändamålsenligt, förtjena
att förordas.
Då ifrågavarande byggnadssätt med resvirke har ett så
vidsträckt användande vid de egentliga
landtmannabyggna-derna, vilja vi anföra några allmänna reglor rörande
stolp-indelningen m. m., men då denna står i närmaste
sammanhang med frågan om bjelkarnes bärighet samt deraf beroende
läge och indelning m. m., så torde vara rättast att längre
ned sammanföra frågorna till ett helt.
Väggar af skift eller upprätt stående stolpar med ifylldt
liggande timmer äro, väl utförde och underhållne, både varma,
varaktiga, prydliga och billiga. Dessa väggar behöfva ej
några ytterligare förstärkande anordningar af pilastrar och dyl.,
men ordningsfull indelning af stolparne är nödvändigt att
iakttaga. Man begagnar vanligen dubbla fot- och takband, hvilka
laxas tillsammans i hörnen, och inhugger skiftena i en
fördjupning i stolparne såsom fig. 59 visar. Är stolpvirket klent
sättas 2 eller 3 tillsammans, eller lägger man det emellan
pilasterplankor och ribbor på flera sätt. Se fig. 60—65.
Ff^.59. | Fi§.G1.
Till byggnader, vid hvilka man ej afser att få varmt
kan man till utfyllning mellan stolparne använda] klufvet
timmer, plank eller till och med klufven skid. Se fig. 62 o. 64.
Till horsverkshus med inmuradt tegel emellan stolpvirket
utföres trästommen efter samma grunder, som till resvirkshus,
hufvudsakligen blott under noggrannare iakttagande af att
skarpkantigt virke måste användas, samt att indelningen med
stolpar, reglar och Snedsträfvor bör verkställas ytterst
regelbundet och ordning,sfullt samt med nödig hänsyn till fönster
och dörröppningar. Taflan 4 fig. 1 och 2 i den andra
afdel-ningen af vårt arbete visar exempel på detta byggnadssätt.
Yattenlister. Innan vi afsluta kapitlet om väggar torde
vara af nytta att meddela några råd rörande regnvattnets
afförande från byggnadens väggar. En rotande fuktighet kan
nemligen uppkomma, ej blott i byggnadens högre delar,
såsom å vindarne, hvarest svampbildning kan uppstå till följe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
