Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska programmet är ett uttryck for orientalisk eller
nogare uttryckt judisk livsuppfattning, medan livs»
filosofien i Goethes enkla ord är direkt framsprungen
ur den manliga barnatro på livet, som är kärnan i all
germansk idealism, därom håller den danske kritikern
sina läsare i fullkomlig okunnighet.
Så fortfar Brändes att utefter hela linjen draga upp
parelleller och motsatser mellan Heine som den
mo-däma, komplicerade nutidsmänniskan och Goethe som
den enklare, primitivare klassikern, utan att ens med
ett ord antyda den grundolikhet i de båda skalder»
nas väsen, som betingas av den enes germanska, den
andres judiska börd. Detta är ett förfaringssätt som
kan kallas typiskt för judiska skribenter. Vad som i
själva verket är specifikt semitiskt framställes som
modämt och framtidsmässigt, och den germanska livs»
aspekten reduceras till en redan övervunnen stånd»
punkt. Härigenom vållas en konfusion, som i fall det
judiska inflytandet stegras till en dominerande makt,
kan förskjuta och snedvrida de utvecklingslinjer, ut»
efter vilka ett folks kultur organiskt borde växa fram.
Georg Brändes har en gång — i sitt arbete om
Goldsmith — yttrat, att den modäme juden alltid
måste känna sig hemlös och i själva verket aldrig har
något hem i den värld, vari han lever. Detta yttrande,
som Brändes betecknande nog strukit i en senare
upplaga, är i själva verket fullkomligt riktigt; det
gäller icke blott för det konkreta samhällslivet utan
även för andens värld. Man behöver endast betrakta
Brändes’ egen utveckling, hur han böljar som entu»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
