Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättelse att han fått sin syssla och att »mamsell Maria
nu själv kan välja». Maria blir utom sig av glädje,
men Erik tar ett hastigt avsked, och »fast han alltid
varit vild i att kota, hade aldrig någon sett honom
åka som den gången».
Med samma förtvivlade fart som den gången i
skjutskärran åker Erik sedan fram från ämbete till
ämbete, blir en högt betrodd man, vars chiffonier*
låda är full med sljämor och band, och som på sin
bokhylla företrädesvis har sydfranska och italienska
böcker. På lediga stunder spelar han gitarr, och i
vänners lag släcker han ljusen i det yttre rummet och
sjunger proven^alska visor i mörkret. På gamla dar
blir han ganska originell: mitt framför honom vid
middagsbordet står beständigt en tom stol och ett
orört kuvert, och för den osynliga gästens räkning
ligger till och med servietten i en ring av silver, som
dock är slät och saknar namn. För denna frånvarande
gäst, vilken han i vänners lag presenterar som sin
osynliga hustru, håller han vid middagsbordet långa
och känslofulla tal, och, tillfogar författaren, »det var
sed, när han talade på det sättet, att han själv och
alla gästerna reste sig och bugade för den tomma
stolen».
Detta är törhända i mångens ögon vackert, men
manligt är det knappast. Ar det verkligen sant, som
herr Erik bedyrar i sina skåltal för den osynliga
hustrun, att han aldrig velat grumla hennes livs lycka
med vetskapen att han älskade henne, så har han ju
handlat som en karl, men att själv fira detta utslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
