Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Albert.
Hvad skall det bli af oss? Våra lifsmedel äro
slut; våra kläder äro förnötta, våra krafter uttömda;
vi ha endast valet mellan den långsamma döden
genom hungern, eller den hastigare för våra
bödlars händer.
Gustaf.
Det är likväl bättre att välja striden mot menniskor,
än mot den grufliga fiende, som söndersliter
vårt sköte.
Fredrik.
Trädens frakter ha fallit af obegagnade; alla fält
förhärjade, ingen utsigt till någon hjelp — och vi
ha ännu tre eller fyra dagresor till Port au Prince.
Strömli.
Utom mig skulle Ni ha föga mer än en enda.
Mina olyckliga söner och du, min goda Gustaf,
och ni andra, mina trogna vänner och följeslagare!
Det är jag, som hindrar er vandring, som är orsaken
till ert förderf! U tom min svaghet skulle Ni
redan ha sett ett slut på era lidanden.
Albert.
Min far!
Strömli.
För att framsläpa mina vacklande fjät ha Ni hejdat
er friska ungdomskraft och gjort den beroende
af min ålderdoms krämpor. Jag har blifvit en börda
för Er, och Ni ha dragit den utan knot; Ni ha
visat mig ett gladt, bekymmerslöst ansigte, under
det faror och försåt omgåfvo Er på alla håll; Ni
ha med egen försakelse användt allt att för mig
lätta vandringens mödor. Hvarje fördröjdt steg har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
