Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
derjemte — att taga skeden i vackra handen, d. v. s. att
genast antingen förena sig med oss andra, ocli antaga de af
oss godkända stadgarna, eller ock ingå i andra „nationerl
(studentafdeln ingår); hvaromieke skulle de oförtöfvadt lemna
Upsala. Utslaget föreföll dem kanske nog strängt, och
oväntadt. Att återtaga sina ord, dertill voro de för stolta —
att åter inträda, eller (rättare sagdt) att quarstanna ibland oss
finnar, tillät icke dem deras sårade ambition — och att ingå i
andra studeutafdelningar, var numera deras peppar för nära;
också hade det kanske kunnat hända att de icke der blifvit
emottagne. Yid så trängande omständigheter funno tre af dem
(nemligen Fontell, Gottskalk och Hast) sig dock
slutligen befogade att åter förena sig med oss; En gm an ingick
i en af de svenska afdelningarnes Strömborg nedreste till
Lunds Universitet; och alla de andra, d. v. s. båda G ra ni
lindar ne, båda v. T ro il em a, C hy de ni us, Becker och Hocc.
k er t lemnade Upsala, och återvände till Finland. Sålunda
blef nu den i Upsala dåvarande finska nationen sprängd, till
följd af inbördes split och missämja; och allt från den
stunden har antalet af cle vid Upsala Universitet studerande
Finnar — varit högst obetydligt.
Det var under dessa af partihatet upprörda och
förbittrade tider, som jag skref och tryckte min disputation,
och det var efter det katastrofen redan inträffat, och då
svallningarna och efterdyningarna deraf ännu irriterade de
upphetsade sinnena, som don skulle offentligen ventileras.
Ibland motpartiet var Engman — en ung, liflig, och
eldfängd gosse. Ilan var egentligen blott en s. k.
„kautions-student", d. v. s. ban hade, utan att behöfva undergå någon
formlig student-examen, blifvit (på Prof. Grenanders borgen
att framdeles taga en sådan) berättigad att bivista de
akademiska föreläsningarne. Dock, såsom ämnad att ingå i
militärståndet, hade han aldrig studerat — och tänkte icke heller
någonsin befatta sig mod — det latinska språket. Son till
Kommerserådet Engman i Uleåborg, ägde han många vänner och
vidlyftiga bekantskaper, nästan öfverallt, ibland studentkåren
— till följd af sina pekuniera resurser, och sin alltid frikosti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
