Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
antager Europæus, ocli utan att dertill angifva något skäl
t. ex. påstår han (åtminstone hvad d. s. k. Indo-Europeiska språken
beträffar) att hvar och en stafvelse, eller att hvarje konsonant som
ingår i stamorden bland d. s. k. räkneorden, äger sin särskilda, olika,
betvdelse; att det är genom (en i tankarne verkställd) addition,
subraktion, eller multiplikation af dessa olika betydelser, som
begreppet af bela ordet uppstått. Hans bevisningssätt är ungefär
täljande: Nu veta t. ex. alla att ordet timan, på Latin, betyder t i o. Detta
ord har, enligt hans förmenande, uppsttåt sålunda, att första
stafvelsen de måste på något språk betyda 2 (i likhet med hvad vi t. ex.
ofvanföre redan anfört om det franska ordet denx); och den andra
stafvelsen cent måste likaså på något språk betyda 5 (i likhet med Svenska
ordet fem’); att något såbeskafladt ord, med denna bemärkelse, likväl
icke oss veterligen någorstädes förekommer (med undantag likväl af
ordet semet, som på Yotjakiska deremot, i Yiatka, betyder 8; det
samma således Bom ryska ordet tosem) i andra språk iin möjligen i
Samoje-diskan, der ordet siamljak, samlai, betyder "fem" — hör icke bit; och
hvaraf ett spår äfven finnes i ordet samfolenka, som på
Samojedisk-Tavginska (vid Ishafvet,, emellan floderna Jenisej och Lena) och
som-bulang, som på Ostiakiska (vid Tschulim och Tomsk) eller i
ssouinhu-luntj, som på Kanska eller Khotoviska, äga samma betydelse. Ordet
decem skulle således uttrycka 2x5, eller betyda 2 gånger fem, d. v, s.
10. Sådant, är nu hans bevis, som får gå och gälla för livad det kan.
Vi bestrida icke alt såbeskaffade ordbildningar äfven någongång
kunna vara möjliga, dock icke i verkliga eller i egentliga primitiva
stamord (eller i räkneorden 1—10) utan i af dem sedermera deriverade och
tillskapade ord (t. ex. i latinska ordet, undccim, "elfva", eller efter orden
1+10, (ett ocli tio) liksom i finska ordetyksitoista, eller
yksiloisiakym-menlä, som äfven betyder "elfva" (efter orden, "en på andra" eller
"en på det andra tiondet"). Enligt vår förklaring deremot måste
hvardera stafvelserna af det Latinska ordet decem (d. v. s. hvardera
orden de och cem) på något språk redan, ensamt, betyda "tio", eller
detsamma som hela det af dem sammansatta ordet. Så t. ex. finna
vi att orden das, dass, på Permskn, dass på Syijänska, och däss på
Votjakiska, betyda "tio"; ocli äro dessa ord intet annat än första
stafvelsen dc (af ordet decem — på Ryska, desjat) något förlängd (dee);
hvarföre vi äfven tro att det latinska ordet decem, i uriildsta tider,
kanske uttalades dcssem. På åtskilliga andra språk åter förekommer
detta ord litet mer eller mindre förändradt, såsom t. ex. fe på
Ungerska, hvilket ord äfven der betyder "tio", och är ursprungligen samma
ord som Ryska ordet Usch (tusen). — På samma sätt ar nu äfven den
andra stafvelsen cem (af ordet decem) icke annat än första stafvelsen i
åtskilliga andra med finskan beslägtade ord, som betyda "tio", t. ex.
— kibnme, på Estniska — kammen, på Finska — lcymen, på
Mordwin-ska och — kaimc, på Mokscbanska; endast med den skilnad att det ofta
varierande Ä-ljudet här öfvergått till c (eller s). Och att detta
verkligen varit fallet, kan man äfven sluta deraf att det ännu bibehållit
sig i det grekiska ordet i/cka, som också betyder "tio", ocli hvarmed
decem tyckes vara synonymt. Anmärkningsvärdt är det emellertid att
i de flesta språk af finsk stam icke återfinnes det finska ordet, kymmen,
eller dess samslägtingar; emedan "tio" i dem betecknas med belt
andra ord. Vi måste derföre (enligt hvad vi förut lärt oss) uppsöka
dessa dess småkusiner på längre håll. Så t. ex. om vi öfvergå till do
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
