Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Förståndslifvet - § 9. Själfmedvetandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTÅNDSLIFVET. 17
melsen, utan äfven på våra égna psykiska tillstånd. Detta
sker, då vi t. ex. vilja observera det sätt, hvarpå våra
föreställningar anknyta sig till hvarandra (jfr exemplet i
§ 2), eller undersöka de känslor och bevekelsegrunder
som påverkade oss vid en handling o. s. v. Vi måste
därvid s. a. s. blicka in i oss själfva, och denna akt är
analog med vårt aktgifvande på de yttre företeelserna.
Jämte den yttre finnes således äfven en inre varseblifning
och iakttagelse, hvilken, såsom redan är nämndt (§ 2), är
psykologens förnämsta kunskapskälla. Då medvetandet
har sig själft till objekt, kallas det själfmedvetande.
Lika oumbärlig som den yttre varseblifningen är för upp-
fattningen af den yttre världen, lika väsentlig är den inre var-
seblifningen för uppfattningen af själsföréteelserna. Den, som
icke genom egen inre varseblifning känner ett själstillstånd, kan
icke lätt komma att förstå det. Dock kan lian genom andra
erhålla en föreställning därom, emedan, om han icke upplefvat
detsamma, han dock måhända upplefvat något mer eller mindre
liknande, hvartill kan hänvisas. Emellertid är det medelbara
bibringandet af föreställningar i fråga om själsföreteelser förenadt
med vida större svårighet än detsamma i fråga om yttre före-
teelser. De senare kunna förevisas eller tydligare beskrifvas.
Den, som läser äfven en god beskrifning af ett för honom främ-
mande själstillstånd, begår dock lätt ett missförstånd; han för-
ledes gärna att hänföra orden till sådana själstillstånd, som han
själf erfarit, och får icke öga på det, som med orden verkligen
afses. _ Språkets beteckningar för psykiska företeelser äro öf-
verförda från det fysiska området. Alla inre akter föreställas
efter schemat af de yttre. Ex.: Begripa, uppfatta, föreställa,
nedslagen till lynnet, sinnesrörelse o. s. v.
II. Skillnaden mellan oss själfva och den yttre värl-
den uppfattas gradvis under det andliga lifvets utveckling.
Först lära vi oss göra en skillnad mellan andra ting och
vår egen kropp och fatta då denna som vårt jag. Där-
efter fatta vi äfven vår kropp som något yttre i förhål-
lande till vårt inre jag med dess föreställningar och öfriga
innehåll, d. v. s. själen. Från real synpunkt är själen
inbegreppet af medvetandets innehåll, dess föreställningar,
känslor, begär: det reala jaget. Från formal synpunkt
Larsson, Psykologi. ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
