- Project Runeberg -  Lappland. Norrbottens Lappmarker och Kustland /
212

(1921) [MARC] - Tema: Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m Tur Id. Kvikkjokk—Suli til mA.

HögfJällsbestiKnfngar 1 SuiitUmaområdet.

Utrustning. För vandring över jöklarna, som på grund av
översnöade sprickor knnna vara både farliga och förrädiska, måste man
medföra en stark lina (pröva styrkan), tillräckligt lång för att
knnna förena expeditionens deltagare på ett avstånd av åtminstone
5—6 m mellan varje. Isyxa kan man ha stor nytta av, men den kan
undvaras; stegjärn äro nödvändiga. Till följd av den starka
åter-strålningen från snön av det bländande solljuset mitt på dagen
böra snöglasögon medföras.

1. Högsta svenska Sulitälmatoppen (1,877 m).
Synnerligen lönande Ar bestigningen av den högsta svenska
toppen, som med endast 37 m understiger den norska
högsta toppen. Utföres med lätthet frAn Varvekhyddan
(omkring 6 tim. till stenröset pA toppen, behövliga raster
inräknade). Denna bestigning tillrådes livligt såväl på
grund av den storartade utsikten som den intressanta
jökelvandringen. .

Man vadar över Varvekalven invid turisthyddan och
följer älven ett stycke uppåt samt gAr sedan i lBtt terräng
pA mindre An två timmar nArmaste vägen till Tuolpas
vackra V-sluttning, där man (vid S röset, 988 m) har en
god orienterande överblick över främre delen av
Stuorra-jeknas vidsträckta snö- och isfält samt över de jökeln
om-ramande topparna Metjerpakte i N 703 V, Kaskavare i
N 53° V, norska Störstetoppen i N 55° V, svenska
Stortoppen i N 40° V, Lullevare samt Unna Kasak.
Som märkespunkter och stödjepelare i landskapet ser man
i övrigt Jeknaffos mörka kam (13 km, 1,853 m) i N 32°0,
Staika» snöiga topp (27 km, 1,799 m) i S 65c0 samt det
mäktiga Saulos (i Norge) tvenne toppar i S Ö83 V.

I slutet av juli är S randen av Stuorrajekna frAn
dess lAgsta SÖ hörn (899 m) till övre moränsjön (c:a
1,100 m) mellan Unna Labba och Metierpakte liksom också
de centrala delarna av jökel tungan under 1,000-meters nivån
snöfria; ’även på den jämna slätten (c:a 1,150 m) ovan
mellersta isfallet efter ö sidan är jökeln delvis snöfri vid
denna tid (1898, 1899 och 1908.)

Jökeln beträdes vid dess ö hörn, och efter halvannan
timmes vandring nedanför de yttersta berguddarna längs Ö
stranden når man SV udden av Unna Kasak (1,290 m).

Ett förrädiskt sprickområde omkring och nedom Unna
Kasaks SV udde mellan nivåerna 1,100 m och 1,300 m kräver
försiktighet. En stor halvskålformig klyfta med väggar
och botten av praktfull blå is förefanns vid sekelskiftet
invid Unna Kasaks tvärbranta vägg på nivån c:a 1,150 m.
En mindre sådan klyfta iakttogs ovan bergets SV udde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:51:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lapplandnb/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free