Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
28
översikt.
skaplig ved tillgång Överhuvud atis kunde hällas i bruk i en
tid, som ej visste av elektrisk kraftöverföring, järnvägar
eller andra modärna hjälpmedel. Vida mindre förvånande är
väl, att de måste läggas ned. Behovet av en bofast
befolkning i lappmarken, idkande jordbruk eller
boskapsskötsel och mea förmåga att göra Krigstjänst, framhölls av
landshövding Gran 1670. Tankegången är ju lätt att förstå;
bofasthet och försvar voro i grunäeri förutsättningar för
varandra, och gemensamt voro de det för alla större företag
här uppe. Lapparna visade sig ei alltid hågade att köra
malm, och det ansågs omsider lämpligt, att gruvorna komme
under kuststädernas boigare, vilka själva hade renar.
Slitningar med lapparna förekommo väl i någon mån — Jfr
bolag och bönder under 1800-talet 1 — men officiella akter,
såsom domböcker m. m., återspegla alldeles icke våld och
väld från myndigheternas sida, utan snarare trygghet och
lugn under svensk lag.
Under förra hälften av 1600-talet böljar en del
nybygges-verksamhet Det gäller då lappmarkens nordligare delar,
som ligga närmare de svedjande och fattiga finnarnas land.
Man ser också i handlingarna på fullt allvar framhållen
den svenska allmogens olust för lappmarksbosättning på
frund av att lapparna kunde trolla dem ont på många sätt.
innarna var det mindre farligt för, "ty de kunde ju trolla
själva.
Åren 1671 och 1673 vidtog Karl XI de första
framgångsrika åtgärderna för kolonisation. 15 års skattefrihet
samt frihet från krigstjänst stadgades för dem, som ville
upptaga nybygge i lappmarken, och åtgärder vidtogos för
att goda »lägenheter» skulle bliva anvisade. Karta från
denna tid finnes visserligen blott för större delen av
Västerbottens lappmark, men det är skäl förmoda, att uppmuntran
och handräckning gavs på ungefär samma sätt i Norrbotten,
och att privilegierna gällde hela Lappland.
Småningom blev det nu trots trolldom, björnar och
ensamhet nybyggen häruppe. Det tycks till stor del ha
varit finnar, som kommo. De lade huvudvikten på jakt,
fiske och svedjande, överheten ville, att de skulle låta
bli att fara omkring så mycket i skogen efter vilt, men
själva lära de ha tyckt, att det för en fattig karl gick
lättare att på en förmiddag skaffa några mål mat i skogen
än att taga bort skogen, bryta upp jorden och så samt
skörda månader efteråt. Traditionen förmäler, att mången
fick komma upp från nedre landet med hustru och späd-’
barn och lägga barnet under en gran, medan han siälv
och hustrun grepo sig an med röjningsarbete bredvid. Slog’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
