Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 översikt.
foderrotfrukter vara större Sn på samma ytenhet i allmänhet
inom Sverige, men då dessa arealer, med undantag för
kornet, Äro synnerligen små, uppväges det goda resultatet
av att särskilt ängens, men även åkerhöproduktioriens
avkastning ej fullt når upp till riksmedeltalet. Skördens
sammanlagda värde uppskattades år 1918 till endast 44
mill. kr., ej fullt 2 procent av hela rikets skördevärde.
Om alltså jordbrukets ståndpunkt ännu måste sägas
vara ganska låg i jämförelse med övriga, klimatiskt mer
gynnade delar av Sverige, vilket ju är naturligt, då så
stora områden äro belägna ovan högsta marina gränseri
och norr om polcirkeln, så måste man dock erkänna de
strävanden, som gjorts för att höja jordbruket,; dels genom
utdikningar och uppodlingar, dels genom de vid den
växt-biologiska anstalten i Luliå gjorda försöken att uppdraga
och utgallra mer frosthärdiga varieteter av de inom
Nord-Sverige vanliga sädesslagen.
Boskapsskötseln torde kunna utvecklas betydligt. Änqu
är kreatursstocken rätt ringa. Den 1 juni 1918 angavs
antalet hästar inom länet till 13,306; nötkreatur till 64,»58,
varav 49,008 kor; får 67,826; getter 3,220; svin 2,898, var:
jämte antalet renar enligt senaste uppgift (1911) var 190,970.
I förhållande till rikets hela kreatursstock är detta endast
6 procent (av hästar 2 %, nötkreatur 2 V» %,får5 %, svin
V> %, men av renar 69 %), under det att den naturliga ängen
omfattar 15 % av hela rikets ängsmark och den
nöprodu-cerande åkerarealen 3 proc. av motsvarande siffra för riket.
Kornas mjölkavkastning är låg, och mejeriernas antal ännu
ringa (år 1917 endast 26 med en invägd mjölkkvantitet,
som endast uppgick till */» % av hela rikets i mejerier
bearbetade) Uppblomstringen av gruvdrift och
trävaruindustri har under de senare årtiondena medfört bättre
avsättningsförhållanden än förr — men som framgår av de
anförda siffrorna återstår mycket att göra, innan
boskapsskötseln kommer upp till den nivå, som man kunde ha
rätt att fordra.
Jakt ocb fiske äro för vissa trakter viktiga
binäringar. Inom en del skärgårdstrakter är
strömmingsfisket av betydelse, och flera större och mindre fiskelägen
finnas; även lax- och sikfisket i älvarnas nedre delar är
ofta rätt lönande. De lappländska sjöarna äro av
gammalt kända för sin fiskrikeaom, men ha under senaste
årtiondena i allmänhet blivit så starkt skattade, att återväxten
flerstädes äventyrats och avkastningen numera är ringa mot
förr. Sötvattenfisket har under senare år lämnat c:a IQ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
