Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ärftlighetslära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ärftlighetslära
Ärftlighetslära
autosomen 1:1, hos intersexer 2: 3 och hos hanar 1: 2.
Det är alltså denna proportion, som är avgörande vid
könsbestämningen. Könet bestämmes även av många
andra förhållanden, bland vilka många icke ärftliga —
såsom hormoner — spela stor roll. Könsmissbildningar
kunna också uppstå därigenom att en viss del av
kroppens celler få 2 X medan de övriga blott få
1 X. Vid honlig homogameti blir den förra delen
hon-lig och den senare hanlig. Sådana individer kallas
gynandromorfer.
Koppling och »crossing over».
Som tidigare nämnts är genernas antal oerhört
stort, medan kromosomernas antal är starkt begränsat
och ofta ganska fåtaligt — 4 par hos bananflugan,
30 par hos nötkreatur —, varav följer att varje
kromosom är laddad med ett mycket stort antal gener.
Dessa gener ligga »lineärt anordnade», d. v. s.
fördelade i en enkel rad utefter kromosomens hela längd.
Mendels andra lag, lagen om genernas fria
kombination, gäller endast för genpar tillhörande olika
kro-mosompar. Genpar som tillhöra ett och samma
kro-mosompar ärvas icke oberoende av varandra. Hos
kaniner finnes ett genpar för kort hår L och
angora-hår 1 samt ett annat par E för fläckighet (engelsk
färgning) och e för helfärgning. Dessa bägge genpar tillhöra
samma kromosompar, vilket här (och i fig. 4)
utmärkes med att gener i samma kromosom sättas
inom gemensam parentes. Korsas en korthårig engelsk
med en angöra helfärgad (fig. 2) har djur i Fx fått en
P
77
K
Ärftlighetslära. Fig. 3. Korsning mellan hornlös
(kullig) och behornad boskap.
kromosom (LE) och en (le). Återkorsas en sådan med
en recessiv homozygot (le) (le) komma flertalet
avkomlingar att från F^föräldrar ha ärvt antingen (LE)
eller (le). Man säger därför att generna L och E visa
koppling. Men ehuru hos Fx L ligger i samma
kromosom som E och 1 i samma som e bildas hos Fx även
ett mindre antal gameter (I.e) och (1E). Detta sker
därigenom att vid reduktionsdelningsns (so Cell) kon-
jugationsstadium kromosomerna korsa över varandra
och utbyta delar (se fig. 4). Denna process kallas
»crossing over». (I figuren är förloppet schematiserat.
(LE) (le)
Fi EFTER KORSNING MELLAN
KORTHÅRIG ENGELSK
OCH ANGÖRA HELFÄRGAD
KROMOSOM KONJUGATION
UPPKOMNA UTAN
CROSSINGOVER
UPPKOMNA EFTER
CROSSINGOVER
(LE) (le)
(lel|le)
(Le) (le)
(IE) (le)
W W fe
Ärftlighetslära. Fig. 4. Koppling hos kanin.
Kromosomerna äro vid crossingover-tillfället redan
delade utefter hela sin längd i två delar, vilket icke
framgår av fig. 4, men resultatet blir dock enahanda.)
De gameter som uppstått utan crossing over utgöra
86 % av hela antalet och de övriga 14 %. Man får
därför vid återkorsningen 86 % som äro antingen
kort-håriga engelska eller angöra helfärgade och 14 %, som
äro antingen angöra eng2lska eller korthåriga
helfärgade. Hade man i stället korsat en korthårig
helfärgad med en angöra engelsk skulle i F\ en
kromosom (Le) förenats med en (1E). Efter återkorsning
erhålles samma procentsatser som förut (se fig. 4)
men omvänt, så att de typer som förra gången
uppkommo utan crossing over nu uppkomma efter
crossing over och vice versa. I detta fall säger man att L
och E visa repulsion. Hade man utfört korsningen
mellan två andra genpar, som tillhöra ett och samma
kromosompar, hade man fått en annan crossing
over-procent, men för två givna genpar är denna procent
bestämd. Man har bevisat att denna procent är pro-
1075
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
