Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtskyddsmedel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växtskyddsmedel
Växttråd
har efter hand medfört en specialisering på dessa
områden. I de allra flesta fall komma således V. till
användning endast för de ändamål, som framgå av deras
gemensamma benämning.
Användandet av olika ämnen såsom V. är begränsat
därav, att de i regel äro mer eller mindre starka gifter
och därför ej få doseras i sådana kvantiteter, att de
kunna skada själva växterna eller göra dem giftiga för
djur eller människor.
De viktigaste slagen av V. äro dels betmedlen för
utsäde, dels ett stort antal olika besprutnings- och
be-stoftningsmedel för den växande grödan. Medan
bet-medlen numera helt allmänt kunna räknas till det
moderna jordbrukets viktigaste hjälpmedel, ha
emellertid åtskilliga av de sistnämnda blivit förbehållna
trädgårdsskötseln, där man medelst en ganska
begränsad förbrukning av dylika ämnen ofta kan rädda stora
värden.
Av största betydelse såsom betmedel äro numera
ett antal kvicksilverhaltiga preparat, emedan
kvicksilverföreningarna visat sig vara hittills oöverträffade
till detta ändamål. Kvicksilverpreparat äro i regel
enligt giftstadgan s. k. första klassens gifter och
därmed avstängda från att föras i handeln utan särskilda
tillståndsbevis. Med hänsyn till deras betydelse och i
många fall klart dokumenterade nödvändighet för
växtodlingen äro icke desto mindre de
kvicksilverhaltiga betmedlen för utsäde tillåtna i den allmänna
handeln. Man får dock ständigt hålla i minnet den
oerhörda risk och det stora ansvar, användandet av dessa
ämnen medför, och måste städse sörja för, att betmedel,
betat utsäde ävensom säckar, vari betat utsäde
förvarats, utan omsvep äro att betrakta såsom förgiftade.
Framställningen av kvicksilverhaltiga betmedel går
i regel ut på att söka utfinna nya kvicksilverpreparat,
som med en så låg kvicksilverhalt som möjligt förena
så stor giftighet som möjligt gentemot de
mikroorganismer, som skada grodden och den unga plantans
utveckling. I rätt stor utsträckning har framställningen
av betmedel blivit en biindustri till den organiska
färgämnesindustrien, vilken förfogar över betydande
resurser i dessa avseenden. Jämte kvicksilverpreparat
användas även koppar- och arsenikhaltiga
beredningar, stundom såsom tillsatsämnen till betmedlen.
Tidigare har betning med formalin och med koppar-
salter vunnit en viss utbredning, men i synnerhet
forma-linbetningen var ej utan risker för utsädet och
utfördes därför lämpligen av särskilda sakkunniga.
Besprutnings- och bestoftningsmedel, i synnerhet
för trädgårdsbruk, för bekämpande av larver, insekter,
svampar och ogräs, finnas av åtskilliga slag,
representerande såväl oorganiska som organiska gifter. Det
torde ej finnas några giftämnen till överkomliga
priser, vilka ej förr eller senare försöksvis använts såsom
V. I detta sammanhang torde en kort uppräkning av
några av de viktigaste giftämnena vara berättigad.
Natriumklorat användes sålunda till utrotande av
berberisbusken samt har föreslagits mot åkerogräs,
t. ex. åkertistel. Svavel användes i många former, i
besprutningsvätskor mot mjöldagg på äpplen, rost och
svampsjukdomar på fruktträd och trädgårdsväxter.
Utspädd svavelsyra (c:a 2 %) är, sakkunnigt använd,
ett värdefullt besprutningsmedel mot åkerogräs.
Arsenik har i flera fall ett givet värde inom växtskyddet
utan att dock ha infriat alla de stora förväntningar,
man tidvis ställt på detta gift. Hit höra kejsargrönt,
blyarsenat och kalciumarsenat till skydd för
fruktskörden och trädgårdsväxter. I Bourdeauxvätskan äro
kopparsalter de verksamma ämnena. Bland organiska
gifter märkas i synnerhet formalinlösning mot
mjöldagg, fenoler m. m. i fruktträdskarbolineum av olika
slag, och slutligen nikotin, det giftiga ämnet i tobak,
som även i mycket utspädda lösningar (omkr. 0,1 %)
har starkt antiparasitiskt verksamma egenskaper
gentemot de allra flesta insekter, som angripa
växtvärlden (se Besprutning och Skadedjursbekämpning).
O. S-g.
Växtslem, se Kolhydrater.
Växtsteklar, se Steklar.
Växtsyror. I alla eller i de flesta växtdelar ingå sura
substanser, antingen i fri form (ss. myrsyran i
brännnässlor) eller i form av salter. Dessa V. äro i huvudsak
karbonsyror och alltså kolföreningar (organiska ämnen).
Myrsyra, oxalsyra, äppelsyra och vinsyra, citronsyra
m. fi. äro vanliga exempel på V. För djuren äro några
av dem, ss. myrsyra och oxalsyra, avgjort skadliga,
medan de flesta äro harmlösa eller t. o. m. tillskrivas
förmånliga egenskaper, t. ex. vid matsmältning och
resorption. O. S-g.
Växttråd, se Foderanalys.
1046
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
