Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenrätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vattenrätt
Ven
Statsunderstöd för torrläggning lämnas dels som
bidrag utan återbetalningsskyldighet med högst halva
kostnaden för avlopp och förrättning, dels som lån
ur avdikningslånefonden (förut odlingslånefonden) för
hela kostnaden med avdrag av erhållet bidrag, dock
högst till 70 % av båtnadsvärdet. Kronan äger
förmånsrätt för oguldet belopp framför inteckningar i
fastigheten. Lån för täckdikning med tegelrör lämnas
med högst 500: — kr. pr ha genom
hushållningssällskapens förmedling till såväl ägare som brukare,
dock ej över 10 000: — kr. till samme låntagare.
Plan skall uppgöras av kompetent person och
sakkunnig arbetsledare användas. — Vattendomstol
består av en V.-domare, 2 V.-ingenjörer (den ene
specialist på torrläggning, den andre på byggande i vatten)
och 2 V.-nämndemän. Efter 1932 finnas 4, nämligen
Norr-, Öster-, Söder- och Västerbygdens. Å. E-d.
Vattenrötning, se Lin.
Vattcnskott kallas de adventiva skottbildningar, som
utväxa från stamdelar efter stark beskärning. De
utvecklas i allmänhet sent på sommaren och hinna
därför ofta ej mogna, varför de lätt kunna skadas av
frost. V. avvika från vanliga ledskott främst genom
de långa avstånden mellan bladfästena. G. C-r.
Vattensmörblomma, se Revsmörblomma.
Vattensork, se Sorkar.
Vattenstarr, se Starr.
Vattuskräck, se Rabies.
Vattusot uppkommer, om blodserum av en eller annan
anledning utträder ur blodkärlen och samlas t. ex.
i underhudsbindväven, då s. k. ödem uppstår, eller
i bröst- och bukhålan. Orsaken utgöres i regel av
cirkulationsrubbningar. Vid vissa
ämnesomsättnings-rubbningar som t. ex. skravelsjuka kan V. ävenledes
uppstå, nämligen i fosterhinnorna. Se
Livmodervattu-sot. N. L.
Vattusotskalvar, se Letala anlag.
Vau, se Reseda.
Vax äro fettartade ämnen, som utgöras av estrar av
högre fettsyror och högmolekylära alkoholer. V. kan
bildas såväl inom växt- som djurriket. V. är lösligt
i bensin, bensol, eter, kolsvavla, mindre lösligt i alkohol.
Bivax består av myricylpalmiat. Det är en amorf,
halmgul massa, som vid vanlig temp. är något spröd,
vid kroppsvärme lätt knådbar. Bivax bildas i form av
fjäll från 4 par körtlar, som sitta på bakkroppens
undersida mellan kroppsringarna. V. avsöndras mest
från ungbina. Bina bearbeta fjällen med sina käkar
och bygga därav sina kakor. Rent bivax smulas lätt
sönder till gryn, när man tuggar det. Förfalskat V.
blir vid tuggning degartat. Rent bivax smälter vid
62—66°. För att bina skola producera 1 kg V. erfordras
10 kg honung. S. S-n.
Vaxbygge, se Biskötsel.
Vaxböna, se Böna.
Vaxrengöring, se Biskötsel.
Vaxskivliiif) (Hygrophorus) är ett hattsvampsläkte med
vaxartat sköra lameller och trådigt kött i hatt och fot.
Arterna förekomma i skog eller på ängsbackar och äro
med enstaka undantag ätliga, några räknas t. o. m.
bland de bättre matsvamparna såsom
ängsvaxskiv-ling (H. pratensis), som är rödgul, vit V. (II. virgineus)
och scharlakansröd V. (II. puniceus). H. G. S,
Vecklare (Tortricimorpha) kallas en grupp småfjärilar,
som fått sitt namn därav, att larverna väva, stundom
rulla och binda ihop bladen på sina värdväxter för att
erhålla passande gömställen för sig själva och de
blivande pupporna. Framvingarna på dessa fjärilar
äro oftast annorlunda tecknade än bakvingarna och
hava vanligen en form, som erinrar om en triangel.
Till denna grupp höra talrika skadedjur på de odlade
växterna, såsom, knoppvecklare*, plommonvecklare*,
timotej vecklare*, äpplevecklare* m. fi. A. T.
Ved, se Bränsle, Ledningsvävnad och Virke.
Vedel, se Astragalus.
Vedgummi, se Kolhydrater.
Vcdmått, se Mått och vikt.
Vedämne, se Lignin.
Vegetabiliskt protein, se Näringsbehov.
Vegetativ fortplantning, se Fortplantning 1.
Vejd (Isalis tinctoria), en tvåårig glatt, blågrön ört
med gula blommor och vingad nötskida; förekommer
vid östersjökusten, mest på klippor eller blockstrand.
Den har förr odlats som färgväxt både hos oss och
mångenstädes i andra europeiska länder, där den här
och där ännu är i kultur. Den innehåller en glykosid,
isatan, som kan överföras till ett blått färgämne, nära
överensstämmande med indigoväxternas. H. G. S.
Ven (Agrostis), ett grässläkte, karakteriserat av mycket
små, enblommiga småax i vanligen utbredd vippa.
Hithörande arter äro medelstora — små och ganska
spensliga. Ett par av arterna äro av intresse ur praktisk
synpunkt.
Krypven, fioringräs (A. stolonifera L.), ett löst
tuvat, medelhögt, mångårigt gräs med bladrika,
spensliga strån, uppräta bladskott och ovan- eller
underjordiska utlöpare. Det är spritt över så gott
som hela jorden och förekommer huvudsakligen på
fuktig ängsmark. Under gynnsamma betingelser kunna
de ovanjordiska utlöpande skotten nå en längd av 2,5 m
och en enda planta kan under en vegetationsperiod
täcka 4 m2. Krypvenet, som ger ett ganska näringsrikt
foder, användes främst till beten och mångåriga
slåtter-vallar på fuktiga, goda lerjordar i tämligen fuktigt
klimat. Arten är utomordentligt mångformig, icke
endast med hänsyn till skottbildningen utan även med
hänsyn till avkastning, bladmassa, tidighet m. m.
Svenska stammar finnas ännu ej i handeln — det
1006
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
