- Project Runeberg -  Svenskt lantbrukslexikon /
922

(1941) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sådd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sådd

Sådd

intensitet i viss mån regleras genom utsädesmängden;
den mycket rikliga bestockningen vid tunn S. ger
ojämn mognad. Utsädesmängdens storlek är givetvis
i hög grad beroende på utsädets beskaffenhet, dess
grobarhet och skjutkraft. På bördig jord och en väl
tillredd såbädd kan man använda mindre
utsädesmängd än på mindre bördig eller mindre väl beredd.
Vidare påverkas utsädesmängden av såmetoden (jfr
ovan). Slutligen stå även utsädesmängd och såtid i
ett mycket nära samband med varandra. Vid tidig S.
använder man med fördel mindre utsädesmängd än
vid sen. En variation av utsädesmängden inom måttliga
gränser spelar i vanliga fall icke någon nämnvärd roll
för avkastningens storlek. Vid tunn S. ökas 1
000-kornvikten och understundom även hektolitervikten
något, men dessa fördelar äro icke tillräckliga för att
uppväga riskerna för ojämn mognad av alltför tunt
sådda, rikligt bestockade bestånd. Även för vallväxterna
gäller, att variationer inom måttliga gränser icke
nämnvärt påverka skörderesultatet.

Myllningsdjapet. Det djup, till vilket utsädet bör
myllas, står i proportion till fröstorleken (se under
de olika växtarterna). Vissa fröslag äro ljusgroende
och gro därför bäst, om de ej myllas (ex. ängsgröe).

Arbetsåtgång. Vid bredsådd av säd beräknas 1 man
medhinna 1 hektar i timmen, vid bredsådd av
vallfrö med sålåda kunna 2 man hinna med 1 hektar pr
timme, vid radsådd hinna 2 man med y2—1 hektar
alltefter maskinens arbetsbredd. Jfr även
Såningsmaskiner.

Skogssådd se Skogsodling. H. O-d.

Såddfiol, se Såningsmaskiner.

Såddflaska, en liten behållare, varur skogsfrö i små
portioner utsläppas i såddrutor. Se Skogsodling.

R. L-k.

Såddskäppa, se Såningsmaskiner.
Såg användes vid fällning och kapning av
trädstammar och vid uppskärning av virke (och annat material).
Sågbladen tillverkas av gott stål, elastiskt och lagom
härdat. De skola vara tunna och glatta för att löpa
lätt och ej förspilla för mycket trä i sågspån. För att
ej fastna i skåret avtunnas bladet mot ryggen. I samma
syfte verkar tändernas skränkning (vikning,
utläggning), som göres olika stor alltefter virkets hårdhet (ju
lösare virke, dess större skränkning). Tänderna skärpas
medelst fil mot den sida, åt vilken de äro vikta. Med
hänsyn till arbetssättet skiljer man på tre slag av
tandningar, riv-, spån- skarp- och hyveltandning.
Rivtandningen arbetar i bägge sågriktningarna, vid
spån-skraptandning har tanden en skärande och en
skrapande sida, den senare avsedd att bortföra spånet. Vid
hyveltandning finnas olika tänder för dessa
funktioner.

En god skötsel av S. underlättar i hög grad
såg-ningen. Tandspetsarna måste genom fogstrykning
hållas i sin tandlinje, tänderna genom filning hållas
skarpa och i form, skränkningen hållas jämn och
avpassas efter virkets hårdhet (fruset virke hårt).

Såg. Fig. 1, 2 och 3. Stocksågar av olika typ.

a rygg, b handtag, c tandlinje.

1. Bredare stocksåg av äldre typ. 2. Smalare stocksåg
av-nyare typ. 3. stocksåg med s. k. hyveltandning.

Vanliga S. äro stocksågar (2-mans-), timmersvansar
(I-mans-, fogsvansar) och bågsågar (1-mans-). Av
stocksågar finnas flera typer såväl med avseende på
sågbladets bredd som på tandningen. I det rationella
skogsbruket hava stocksågarna alltmer utträngts av
enmanssågar, med vilka varje man utför mera arbete
än vid användande av stocksågar, (dock ej om virket
är mycket grovt, över c:a 20 tum). Timmersvansarna
användes såväl vid fällning av trädet som vid
kapning. Flerstädes användes i samband med timmer-

Såg. Fig. 4. 5 och 6. Timmersvans av olika typ.
a rygg, b handtag, c tandlinje.
4. Rak typ. 5. Svagt bukig typ med största bredd vid
handtaget. 6. Starkt bukig typ eller Bredby-typ med
största bredd på en tredjedel av sågens längd.

922

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:48:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lantblex/0926.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free