Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statens spannmålsnämnd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statens spannmålsnämnd
Statskonsulent
Statens spaniimålsiiämud, se Spannmålsnämnd,
Statens.
Statens trädgårdsförsök, se Alnarps lantbruks-,
mejeri-och trädgårdsinstitut.
Statens Veterinär-bakteriologiska -Vnstalt, se
Veterinär.
Statens växtskyddsanstalt, se Växtskyddsanstalt,
Statens.
Stathus, se Arbetarebostad.
Statik. Man brukar indela materien i tre grupper: fasta
kroppar, vätskor och gaser. De fasta kropparna ha
bestämd form och de äro i det närmaste ej
sammantryckbara (inkompresibla). Vätskorna anta alltid
förvaringskärlets form, men även de äro inkompresibla. Gaserna
däremot fylla alltid ut hela det kärl, i vilket de befinna
sig: de kunna lätt sammantryckas.
Ett ämnes specifika vikt anger, hur många gram en
kubikcentimeter av ämnet väger.
En stång vridbar kring en axel kallas en hävstång.
Man använder en sådan (ett spett), när man vill lyfta
tunga föremål. Är belastningens avstånd från axeln
exempelvis en tiondel av handtagets avstånd från axeln,
behöver man använda en kraft, som endast är en
tiondel av belastningen. I stället blir föremålets
förflyttning en tiondel av handtagets. Genom att föra ett
föremål längs ett lutande plan (stigning) kan man höja
föremålet med mindre kraft, än om man lyfter det.
Men även här gäller, att vad man vinner i kraft,
förlorar man genom den längre vägen. Med arbete menar
man nämligen den använda kraften multiplicerad med
den väg, kraften förflyttat sig. Det uträttade arbetet
blir detsamma, vare sig man för kroppen längs planet,
eller om man direkt lyfter kroppen. Domkraften är en
maskin, som användes, då man vill lyfta mycket tunga
föremål. Den består ofta helt enkelt av en kraftig skruv
med liten gänghöjd. Även här gäller, att vad man vinner
i kraft, förlorar man i väg. Denna lag, som gäller för
alla maskiner, kallas S:s gyllene regel.
Generaliserad uttrycker denna lag en av de
viktigaste naturlagarna, nämligen lagen om energiens
konstans. Med energi förstår man en kropps förmåga att
uträtta arbete. Den kan vara av olika slag. När hejaren
i en pålkran är upphissad, kan den genom att falla
uträtta ett arbete. Den har läge-(potentiell) energi. En
gevärskula kan gå genom ett föremål; den har
rörelseenergi. Ångan i en ångpanna kan uträtta ett arbete.
Ångans energi kallas värmeenergi. Stenkolen bilda
värme vid förbränningen. Man säger, att de ha kemisk
energi. En elektrisk ström kan uträtta arbete, elektrisk
energi. Av dessa exempel förstår man, att energien
kan övergå i olika former, men den kan aldrig förstöras
eller framställas ur intet.
Friktion mellan två kroppar uppkommer i stort sett
genom att ojämnheter i beröringsytorna gripa in i var-
andra. Det arbete, som åtgår till att övervinna
friktionen, förvandlas till värme.
När en kropp nedsänkes i en vätska, tyckes den bli
lättare. Detta beror på att den förlorar lika mycket i
vikt, som den undanträngda vätskan väger. En kropp
flyter, när den kan undantränga lika mycket vätska,
som den själv väger. Med areometern bestämmes enkelt
en vätskas specifika vikt. Den består av ett glasrör,
vars nedre ända är utvidgad. För att areometern skall
flyta i vertikalställning finnes något bly i den nedre
delen. Ju mindre vätskans specifika vikt är, ju djupare
sjunker aerometern. Den användes även till att
bestämma fetthalten i mjölk. Därvid graderas röret i
procent fett. H. J—n.
Statistik, se Variationsstatistik.
Statistiska centralbyrån upprättades år 1858 och
ersatte den tidigare på detta område verksamma
Statistiska tabellkommissionen. S. är den centrala statliga
myndigheten på den offentliga statistikens område och
har enligt instruktion av den 27 juni 1929 att bearbeta
och offentliggöra, bland annat, befolkningsstatistik,
statistik över fast egendom, jordbruksstatistik*,
mejeristatistik, fiskeristatistik, allmän sparbanksstatistik,
statistik över kassorna för jordbrukskredit,
fattigvårdsstatistik, barnavårdsstatistik, rättsstatistik,
valstatistik, statistik över statens och kommunernas finanser
samt statistik över skattetaxeringarna. Därjämte skall
S. föra anteckningar över förordningar i rikets
judici-ella, administrativa och ecklesiastika indelning, följa
kyrkobokföringens tillstånd, föra äktenskapsregister
samt underhålla ett statistiskt, topografiskt och
stats-ekonomiskt bibliotek. S. utgiver »Statistisk årsbok»,
»Årsbok för rikets kommuner», samt »Statistiska
meddelanden» och »Sveriges officiella statistik». S., som
lyder under Finansdepartementet och har en
överdirektör till chef, är uppdelad på 6 avdelningar,
nämligen den befolkningsstatistiska, den
jordbruksstatistiska, den finansstatistiska, den rättsstatistiska,
bibliotek och arkiv samt kansli- och registratorskontor.
G. Y-n.
Statistisk årsbok, se Statistiska centralbyrån.
Statlista, se Stat.
Statsagronom, se Agronom.
Statsbidrag till gödselvård, se Gödselvårdslån.
Statskonsulent. S. i boskapsskötsel, i svinskötsel och
i får- och getskötsel ha bl. a. till uppgift att verka för
vederbörande näringsgrens förkovran inom landet, att
för sådant ändamål följa den tekniska och ekonomiska
utvecklingen inom näringsgrenens område, att meddela
allmänheten råd och upplysning i dithörande spörsmål,
att biträda vid anskaffning av avelsdjur samt att
genom samarbete med hushållningssällskapen, dessas
pre-mieringsnämnder och tjänstemän söka leda aveln i den
riktning, som bäst lämpar sig för de olika orterna.
884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
