Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snärja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snärja -
är gul- eller rödaktig till lärgen och den saknar varje
antydan till rötter eller blad; först då det lider mot
blomning börja antydningar visa sig om att snärjan
är en högre växt. Blommorna äro helt små mer
eller mindre rörformiga 4—5-taliga, och de sitta
samlade i små runda huvuden. Färgen överensstämmer
med-trådens. Fröna äro mycket små och hållbara, så att
de lång tid, åratal, kunna leva kvar i jorden. En art
är hos oss spridd över nästan hela landet, ehuru
ingalunda överallt vanlig, nämligen nässelsnärja eller
nässelsilke (C. europæa), som mest parasiterar på
nässlor och humle, men ej sällan går över varjehanda
andra växter, t. o. m. vedartade såsom hassel. Den
kan på värdplantan bilda stora härvor. På klöver har
förr klöversnärjan (C. Trifolii) gjort ganska stor
skada, då den genom utsugning dödar plantorna, men
tack vare bättre rensningsanordningar har den
numera blivit rätt sällsynt. Så gott som helt försvunnen
är numera linsnärjan (C. Epilinum), förr mycket
fruktad som fiende till linet. H. G. S.
Snärjmåra, se Måra.
Snö, se Nederbörd.
Snöbollsbuske, se Olvon.
Snöbrott, snötryck, uppstår, då trädkronorna belastas
av stora mängder blöt snö, vilket förekommer
särskilt, då temperaturen vid snöfall omväxlande faller
Snöbrott. Av snötryck nedbrutna unga tallar i ungskog.
- Snöskytte
och stiger omkring fryspunkten. Stammarna kunna
då böjas och, om de äro spröda, avbrytas. I
mellersta och södra Sverige äro tall och björk mest utsatta.
Unga tallar i slutna bestånd avbrytas vanligen vid
stammens mitt, björkar med klen stam och högt
ansatta kronor nedböjas, så att de ofta ej förmå
resa sig. I Norrland förekommer S. på äldre gran,
varvid toppen avbrytes och fara för toppröta uppstår.
Nästan årligen förekomma skador av detta slag,
om än i mindre omfattning. Vissa år hava skadorna
varit betydande, t. ex. vintrarna 1910—1911 och
1915—1916, då skogarna i Mälardalen och
Östergötland blevo svårt hemsökta.
S. kan i viss mån förebyggas genom att träden
härdas genom i tid utförda gallringar. R. L—k.
Snöbärsbuske (Symphoricarpos racemosa) är en
amerikansk buske med blad av växlande form, såsom ju är
rätt vanligt inom tryfamiljen, små ljusröda blommor
och vita bär, vilka kvarsitta ut på vintern. Den är
härdig upp genom större delen av landet och
planteras allmänt som prydnadsbuske. Den sprider sig
starkt genom rotskott. H. G. S.
Snödroppe (Galanthus nivalis), en liljeväxt med lök,
jämnbreda blad och hängande blommor, vilkas yttre
tretaliga kalkbladskrans är rent vit, under det att den
inre kransens kalkblad äro tecknade i grönt ut mot
spetsen. Hemorten är södra Europa och Orienten, men
genom odling är den spridd över hela Europa och bl. a.
långt norrut hos oss, där den är fullt härdig och hör
till de allra tidigaste vårblommorna. Även en annan
art, den betydligt större och bredbladigare G. Elwesii
odlas numera mycket. H. G. S.
Snökloeka (Leucoium vernum), en lökväxt från
mellersta och södra Europa, som hos oss är en omtyckt
prydnadsväxt. Den blommar tidigt på våren med
klocklika, vita blommor. G. Dbg.
Snöljuny, vårljung (Erica carnea), en art klockljung,
som är ett tuvigt ris med barrlika blad och
rosafärgade (även vita eller röda,) blommor, vilken
odlas i trädgårdar som infattningshäck eller bård.
G. Dbg.
Snöloppor, se Hoppstjärtar.
Snömögel, se Fusarios.
Snöskytte, en av säcksvampen Phacidium in[estans
förorsakad, i Norrland utbredd sjukdom på tall.
Uttrycket skytte* är oegentligt, då barren icke hastigt
avfalla, utan länge kvarsitta på trädet. Efter
snösmältningen på våren bli barren på de grenar, som
legat under snötäcket, bruna, men blekna efterhand
och bli till sist gulgrå. På högsommaren uppstå på
barren mörka, runda punkter, markerande de
insänkta fruktkropparna, vilka senare spränga överhuden
och framträda som ljusbruna skivor, omgivna av
oregelbundna flikar. Från barren inväxer svampen i
863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
