Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skördetröskmaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skördetröskmaskin
Slagruta
som på ett enkelrensande tröskverk*. Den tröskade
säden samlas i en särskild tank vid sidan av maskinen.
Maskinen drages av en traktor. Skärapparaten samt
tröskverket drivas antingen genom en särskild motor
eller från traktorn genom s. k. direktkoppling.
Maskinen är givetvis arbetsbesparande i hög grad. N-g.
Sladd. Sedan gammalt användes särskilt i
lerjordstrakterna slätsladdar, bestående av tvenne på kant
ställda plankor. S:s uppgift är att krossa och tilltrycka
plogtiltan samt finfördela och utjämna jorden efter
harvning. En lättare S., bestående av vinkel- eller
bandjärn och uppdelad i flera sektioner, användes
även på lättare jordar, särskilt i Tyskland.
Sladd. Fig. 1.
Om S. förses med pinnar uppkommer en sladdharv.
Mycket använd, särskilt i lerjordsområdena, har den
s. k. Idealsladden blivit. Denna har framtill en
ställbar planka samt baktill vanligen två rader kraftiga,
krökta pinnar.
Sladd. Fig. 2. Planeringssladd.
En annan typ av sladdharv är sladdfjäderharven,
där pinnarna äro fjädrande och av samma typ som i
en fjäderharv fastän grövre. Pinnarna på denna typ
kunna flyttas och djupgåendet regleras genom att
tvärbalkarna, varpå pinnarna äro fästa, vridas medelst
en hävstång (fig. 1). Slutligen finnas även
planer-sladdar för planering av jorden samt igenkörning av
diken (fig. 2). N-g.
Sladdfjäderharv, se Sladd.
Sladdharv, se Sladd och Sladdning.
Sladdning. Under det man tidigare med S. menade
användandet av slät- eller pinnsladd, har genom
tillkomsten av de s. k. sladdharvarna, av vilka det
finnes såväl sådana med stela pinnar (typ Idealsladd)
som med fjädrande pinnar (typ Svenskharv),
begreppet S. övergått till att även innefatta användandet
av dessa senare redskap såväl som s. k. planersladdar.
Den äldre typen av sladdar användes huvudsakligast
för att jämna fälten samt för att bryta eventuell
skorpa, under det att de s. k. sladdharvarna i stor
utsträckning användas i stället för harvar vid
iord-ningsställandet av åkern för sådd.
Planersladdarna användas, såsom namnet antyder,
för att planera marken, och dessutom användas de
till att köra igen diken vid dränering. G. T-n.
Slaga, för tröskning av säd och frö, består av en
släng, som med en läderrem är fäst vid ett skaft.
Slängen göres vanligen av en liten ekstam, vars
uppsvällda rothals bildar slagans nedre del. Vid
tröskningen slänges slagan över arbetarens huvud
och får med slängans hela längd träffa den på
loggolvet utbredda säden. Slagtröskning användes
numera blott undantagsvis och då för att skona halmen,
så att hel långhalm, duglig till taktäckning, erhålles.
Slagg kallas vid hög temperatur hopsmält blandning
av oorganiska salter eller mineral, bildad antingen
av den aska, som blir kvar vid förbränning av kol
och koks, eller av de föroreningar, som avskiljas vid
metallsmältning och då vanligen flyta upp till ytan.
Stundom tillvaratages S. för sitt innehåll av
värdefulla biprodukter, t. ex. den fosfathaltiga
Thomas-slaggen. P. E.
Slaglod, se Metall.
Slagmask, se Slakt.
Slagruta är ett instrument, som sedan gammalt
använts för uppsökande och påvisande av olika material
och föremål. Sålunda har man ansett sig med S.
kunna påvisa förekomsten av grundvatten, olika slag
av malmer, dolda skatter etc.
I sin vanligaste form består S. av en kvist i form
av en klyka, vilken av slagrutemannen fattas med
bägge händerna och hålles vågrätt. När sedan
slagrutemannen rör sig fram över marken och kommer över
det föremål, som eftersökes, skall kvisten »dras» av
föremålet, så att den omböjes nedåt: S. ger utslag.
Även andra utformningar av S. finnas. Vissa
slagrutemän t. o. m. använda endast armen, i vilken de påstå
sig känna ryckningar vid utslag.
S. har under århundraden tilldragit sig stort
intresse både från vetenskapsmäns och lekmäns sida.
En mängd vetenskapliga undersökningar ha gjorts
dels för att utröna S:s tillförlitlighet, dels i avsikt
850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
