Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ollonborrar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ollonborrar
Omplantering
blott blir c:a 20 mm lång och är enfärgat blekt brungul
samt rätt starkt hårig. Den lever ungefär på samma
sätt som de stora O., men svärmar på högsommaren
och har blott 2-årig utveckling. "Vanlig i Sverige är
även den lilla trädgårdsborren (Phyllopertha
hor-ticola L.), som blir högst 12 mm lång och som är
glänsande svartblå eller grön med vanligen
mörkbruna täckvingar. Denna svärmar även på
högsommaren och t. o. m. i starkt solsken. Den har blott
1-årig utveckling. Den angriper som fullbildad ofta
fruktträdens och trädgårdsväxternas blommor, medan
larverna skada rötterna på de örtartade växterna,
mest kanske gräsen. — Under svärmningsperioder, då
dessa insekter kunna uppträda i oerhörd mängd,
utnyttjar man insekternas vana att på morgonsidan
hänga duvna och sovande på kvistarna av yngre träd
för att skaka ned dem på utbredda dukar, insamla
och döda dem. På 1880- och 90-talen voro de större
arterna utomordentligt allmänna i våra sydligaste
landskap. Då insamlades och dödades på statens och
kommunernas bekostnad betydande kvantiteter. Så
skedde även i Danmark och annorstädes. I vilken mån
dessa åtgärder bidragit till att de stora svärmningarna
upphörde strax efter sekelskiftet har icke kunnat
utredas. A. T.
Olvon (Viburnum Opulus) är en till kaprifoliaceerna
hörande buske, som förekommer i skog i södra och
mellersta Sverige. Bladen äro tre till femflikade, och i
de kvastlika blomställningarna finnas två slags
blommor, dels smärre, tvåkönade, dels större, rent vita,
sterila, som mest äro samlade ut mot kanten. De röda
stenfrukterna ha en obehaglig lukt. I trädgårdar
planteras ofta under namn av snöbollsbuske en
form med runda klasar och nästan uteslutande sterila
blommor. H. G. S.
Olycksfall i arbete, Angående bestämmelserna för O.
se Arbetarskyddslagstiftning. År 1936 inträffade
sammanlagt 165 000 olycksfall i arbete, vilket innebär,
att varje dag inträffade i vårt land ej fullt 2
dödsfall, 11 olycksfall och ej fullt 540 övergående
olycksfall. På 100 anställda manliga arbetare kom i
genomsnitt 12,7 olycksfall per år och på 100 kvinnliga 2,9
olycksfall per år. Om olycksfall, som föra till död
eller invaliditet borträknas, är sjukdomstiden i
genomsnitt 16 dagar och minst 3 dagar. Inom en del
yrkesgrupper är olycksfallsrisken låg, inom andra mycket
hög, exempelvis malmbrytning, där den är drygt
20 %. Torvindustri och byggnadsverksamhet
karakteriseras av förhållandevis hög risk. Olycksfall i
arbete spela med andra ord en mycket stor roll. Man
har därför inte blott genom lagstiftning och
genomförande av yrkesinspektion sökt motverka O. utan
också arbetat för propaganda samt framhållit
faran av alkoholförtäring under arbetstiden. De
direkta utgifter, som olycksfallen orsaka, uppgå till
mer än 30 millioner kronor per år. Antalet förlorade
arbetsdagar på grund av olycksfall innebära, att
36 000 arbetare ej kunde arbeta under år 1936 utan
måste underhållas. Vad som förloras på grund av
arbetsinställelser (strejker och lockouter) motsvarar
6 400 årsarbetare. G. Dbg.
Olycksfallsförsäkringsbolag, Svenska lantbrukarnas,
ömsesidigt, bildades 1917 och började sin verksamhet
1918. Det har till uppgift att bereda lantbrukare
tillfälle att i egen anstalt skaffa den genom
olycksfallsförsäkringslagen 17/6 1916 påbjudna försäkringen (se
Arbetarskyddslagstiftning). Huvudkontor i Stockholm,
premieintäkt 1939 1,6 mill. kr., fonder 7,9 mill. kr.,
17 342 deläg. med 92 928 arbetare. Olycksfall 7 935
år 1939, 7 810 år 1938. Å. E-d.
Omkastning, se Plöjning.
Omlopp, se Växtföljd.
Omloppstid betecknar inom skogsbruket den tid, som
förflyter från ett bestånds uppkomst till dess med
föryngring förenade slutavverkning, eller den
genomsnittliga ålder, vid vilken skogsbestånden i medeltal
böra slutavverkas. 0:s längd bestämmes såväl av
markens godhetsgrad och klimatiska förhållanden —
å en karg ståndort fordras i regel längre O. än å en
näringsrik — som även av trädslagets art och
hushållningens ändamål. Så t. ex. fordra asp och björk
kortare O. än tall och gran; granen i sin tur, speciellt
å goda marker, i regel kortare O. än tallen. En lång
O. giver grovt virke, varvid dock ett stort och
värdefullt virkeskapital bindes i skogsbruket. Då detta
kapital dessutom i regel giver låg ränta, emedan det
äldsta och dyrbaraste virket oftast tillväxer långsamt,
föredrager man vanligen en något kortare O. med
mindre virkeskapital, lägre avkastning men bättre
räntabilitet. O. är en viktig faktor i åtskilliga
skogs-matematiska beräkningar, såsom årsavverkningens
storlek m. fi. Se även Växtföljd. R. L-k.
Omlöpning. Med O. avses att ett hondjur icke blir
befruktat vid en betäckning utan efter viss tid
återkommer med ny brunst. O. kan bero på att handjuret
icke producerat befruktningsdugliga spermier, att
parningen icke utförts på en för hondjuret lämplig
tidpunkt eller på utebliven befruktning till följd av
sjukliga förändringar eller funktionella rubbningar i honans
könsorgan. Se Ofruktsamhet. N. L.
Omplialodes, se Ormöga.
Omplantering, skolning eller omskolning är att taga
upp plantor och åter utplantera dem. Detta är ett
mycket viktigt arbete, särskilt betr. plantor för
försäljning och förekommer därför i plantskolor och
handelsträdgårdar av olika slag. Vid uppgrävning av
plantor för O. avkortas en stor mängd rötter. Ett
flertal nya rotbildningar växa ut och resultatet blir
735
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
