Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Luft
Lufttryck
föga hjälpt genom att man låter vatten avdunsta från
ett lerkrus el. dyl. i rummet, även om detta senare
kan vara fördelaktigt för möbler och krukväxter, vilka
dåligt fördraga torr luft.
När det gäller husdjur spela ju de individuella
obehagen föga roll. I varje fall kunna djuren ej ge
uttryck åt speciella åsikter. Man kan därför anlägga
rent ekonomiska synpunkter. Den lämpliga
luftbeskaffenheten bestämmes även då av temperaturen
och förhållanden, som sammanhänga med djurens
värmereglering. Om temperaturen är alltför låg, åtgår
energi för att hålla kroppsvärmen uppe och
energiförbrukningen medför en ökad utfodring, som är
oekonomisk. Om temperaturen är alltför hög, åtgår energi
för värmereglerande åtgärder, vilket ävenledes är
ofördelaktigt ur ekonomisk synpunkt. För varje
djurslag räknar man med en viss temperatur som den
ur utfodringssynpunkt lämpligaste och man kan utgå
ifrån att denna temperatur även är den för djurens
trivsel fördelaktigaste. För större djur anser man 15°
vara lämpligast, för medelstora 20° och för små 25°.
Ur allmänt hygienisk synpunkt är det fördelaktigt om
utrymmet för djuren ej är alltför knappt, bl. a. därför
att möjligheten att hindra smittospridning, om ett
sjukdomsfall inträffar, är dålig vid mycket knappt
utrymme. Onödigt stora utrymmen kunna emellertid
vara olämpliga ur temperatursynpunkt. Jfr vidare
resp. djurslags skötsel, Näringsbehov och Ventilation
av stallbyggnader. G. Dbg.
Luftkammare, se Ägg.
Luftkapacitet är den luftmängd, som en jord håller
vid full vattenkapacitet. Båda tillsammans bilda
jordens totala porositet. Jordens luftinnehåll beror
dels av dess textur och dels av dess struktur samt
till en viss grad av dess temporära vattenhalt. En viss
genomluftning är nödvändig för flertalet biologiska
processer i jorden och framförallt för att högre växter
skola kunna utvecklas. För våra kulturväxter räknar
man med ett optimalt förhållande mellan de tre
faserna fast jordsubstans, markvatten och markluft
då jordaggregaten äro medelstora — enligt ryssen
Dojarenko för ryska förhållanden mellan 0,5 och
3 mm. Av naturen täta jordar, t. ex. lerjordar, behöva
en kraftig luckring för att nå optimal genomluftning,
under det att lätta jordar, t. ex. sand- och mossjordar,
fordra packning för att nå gynnsammaste förhållandet
mellan de tre faserna. Jfr även Jordanalys A och
Jord. S. E-n.
Luftrot, se Rot.
Luftstrupe, se Andningsorgan.
Lufttryck. Luften är som ali materie underkastad
tyngdlagen. Därför trycker luften på jordytan. L.
mätes oftast med tillhjälp av en kvicksilverbarometer.
Ett U-böjt rör, av vilket den ena skänkeln är något
över en meter långt, och tillsmält, den andra endast
några cm och öppen, fylles med kvicksilver och vändes
sedan så, att den långa skänkeln står lodrätt.
Kvicksilvret faller då icke ut genom den korta skänkeln
utan stannar på en viss höjd i det långa röret. Höjden
av den långa kvicksilverpelare över kvicksilvret i den
korta skänkeln är då ett mått på luftens yttre tryck
och alltså tyngden av den luftpelare, som vilar på den
lägre kvicksilverytan. Över kvicksilvret i det slutna
röret finnes ingen luft och här finnes alltså icke heller
något, som trycker kvicksilvret nedåt. Därför
balanserar den långa kvicksilverpelaren just luftens tryck.
Ofta brukar man mäta trycket i denna pelares längd
reducerad till 0° över den öppna kvicksilverytan och
angiva längden i mm. Numera har man infört ett annat
mått, som angiver trycket i den kraft, varmed luften
trycker. Detta mått kallas millibar. 1 mm kvicksilver
är lika med 1,333 millibar. 1 000 millibar kallas en bar
och är lika med 750,08 mm kvicksilver. En millibar
är 1 000 dyn, som är enheten i det så kallade absoluta
c. g. s.-systemet. När trycket angives på detta sätt,
menar man den kraft, varmed trycket verkar på en
yta av storleken en kvcm. L. är ingen konstant storhet.
Det varierar både med tiden och från plats till plats.
Då trycket är lika med tyngden av en luftpelare,
måste trycket avtaga med höjden över havet. Om
man beräknar medelvärdet av trycket under lång tid,
finner man, att dessa medeltal utfalla olika för olika
orter på jorden. Följande lilla tabell visar resultatet av
dylika medelvärdesberäkningar för havsytan och några
andra höjder över havet.
Sommar Vinter
Höjd i km 0 10 20 24 0 10 20 24
Breddgrad grader N.
90 759,0 192,2 44,6 25,1 757,5 172,8 39,1 22,1
80 758,8 194,3 44,0 24,6 757,5 177,6 39,1 21,9
70 757,7 196,4 43,8 24,4 759,8 180,2 38,7 21,6
60 757,7 196,5 42,4 23,3 760,8 185,1 38,9 21,6
50 759,0 199,7 41,8 22,8 762,3 191,8 39,6 21,7
40 765,1 204,3 40,7 22,0 763,9 198,5 40,2 21.8
30 759,4 210,5 42,4 22,8 764,6 205,4 40,9 22,0
20 757,9 215,6 43,5 23,1 761,9 209,5 41,0 21,8
10 757,7 217,1 42,9 23,2 759,0 212,0 40,3 21,3
0 758,4 214,4 42,5 22,5 758,4 214,4 42,5 22,5
Trycket är angivet i mm kvicksilver.
Av vidstående tabell framgår först, att trycket
avtager med höjden. Om vi närmare se på förhållandena
under sommaren, synes, att L. vid markytan har två
maxima, ett vid nordpolen (90° N), och ett annat vid
611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
