Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lind
Livdjurshandelshygien
L.-blommor kunna användas som tesurrogat. Alla
tre arterna äro omtyckta park- och alléträd, och jämte
dem planteras stundom också ett par amerikanska
arter. Det sega och hållbara bastet har förr haft en
stor användning till rep och mattor samt till bindbast i
trädgårdar. H. G. S.
Linda. I vissa delar av landet, särskilt i Norrland och
Dalarna, är L. beteckning för vall på åkerjord. Även
träde och lägda användas i samma betydelse.
J. B. & B. W.
Lindmätare, se Frostfjärilar.
Lindådrekakor, se Oljekakor.
Linement kallas vissa flytande eller halvflytande
läkemedel, avsedda att ingnidas i huden. De ha vanligen
en hudretande förmåga, varigenom man
åstadkommer en ökad blodtillströmning till det behandlade
hudpartiet med underliggande vävnad. N. L.
Linfrö, se Frön och frukter samt Oljekakor.
Linfrökakor, se Oljekakor.
Linfrömjöl, se Oljekakor.
Lingon, särskilt i Småland krösen (Vaccinium Vitis
idaea) är en dvärgbuske av ljungväxtfamiljen, allmänt
spridd över hela landet, mest i barrskog, men även på
hedar. Bladen äro omvänt äggrunda, läderartade,
vintergröna, på undre sidan blekare, blommorna vita
eller rödlätta, bären röda, sällan vita. Bären plockas i
stor omfattning för inkokning, och vissa tider ha de
också utgjort en betydande exportartikel. För
skogens fågelvilt spela de en stor roll som föda.
Egendomligt nog innehålla de i motsats till förhållandet hos
andra arter av samma släkte inga vitaminer.
H. G. S.
Linhässja, se Hässja.
Linjeurval, se Växtförädling.
Linodlingsförening, Sveriges allmänna, bildad 1920,
har till ändamål att tillvarataga linodlingens intressen.
L. hade 1941 35 föreningar och 5 bolag såsom
medlemmar samt 54 enskilda medlemmar. G. Y-n.
Linrost, se Rostsvampar.
Linser (Lens culinaris Med., Ervum lens L.), en späd,
2—5 dm hög baljväxt, nära besläktad med vicker,
kännetecknad av 6—7-pariga blad, långskaftade
klasar från bladvecken med 1—3 blekblå blommor,
platt, 2-fröig balja och linsformade, gula — svartbruna
frön. L., vars frön äro äggviterika och välsmakande,
är en av de äldsta kulturväxterna, men saknar nu
betydelse; den odlas dock alltjämt i medelhavsländerna;
även hos oss har den odlats och odlas i mycket ringa
omfattning. Den fordrar en kalkrik, gärna alkalisk
jord, är ömtålig för frost och bör därför ej sås tidigt.
Avkastningen är låg. H. O-d.
Linslagare, se Körning.
I.insnärja, se Snärja.
Lintröttliet, ett slags jordtrötthet*, som ofta uppträder,
om lin odlas flera år i följd på samma yta eller om det
återkommer alltför ofta i växtföljden. Delvis torde L.
stå i samband med förekomsten av vissa
parasitsvampar, såsom Botrytis cinerea, Gloesporium lini
och Fusarium lini. Enligt vissa forskare kan L. vara
av två slag, groningströtthet och tillväxttrötthet.
Den förra skulle bero på att fröna ruttna i jorden
genom inflytande av pektinjäsande bakterier, den
senare på inflytande av parasiter eller toxiner.
H. O-d.
Linum, se Lin.
Lipas, se Enzym.
Lipoider benämnas ett antal i den organiska naturen
förekommande ämnen, vilka visa likhet med fetterna
dels genom sin konsistens, dels därigenom, att de
äro lösliga i de s. k. fettlösningsmedlen, såsom eter,
petroleumeter och kloroform. Till L. räknas i första
hand fosfatider*, kolesterin och kolesterinestrar inom
djurvärlden och fytosterin samt fytosterinestrar inom
växtvärlden. Medan fosfatiderna äro närbesläktade
med fetterna även från kemisk synpunkt, är detta
emellertid alldeles ej fallet med sterinerna. De
sistnämnda äro uppbyggda av övervägande kol och väte
men innehålla även syre i form av enstaka
alkoholgrupper och kännetecknas av komplicerade,
ringformiga anordningar av kolatomer. Till sterinerna hör
Vitamin D, vilket är närbesläktat med ergosterin,
vilket sistnämnda kan överföras i Vitamin D genom
bestrålning med solljus eller ultraviolett ljus. För
djuren spela sterinerna en framträdande roll dels i
gallan (kolesterin), dels i blodet och dels i
avsöndringar-na från hudens talgkörtlar. Ullfett består till
övervägande del av kolesterin resp. estrar därav. Med
vatten erhålles därav en salvartad massa, landin.
O. S-g.
List är en beteckning för smal rabatt av blommor.
Vidare talas om gurklist och sparrislist. Här gäller
det jordvallar, som kastats upp, i första fallet för att
plantan skall erhålla mera solvärme, i det andra för att
den blekta sparrisstjälken skall bli så lång som möjligt.
Beträffande anläggandet av dylika L., se Gurka och
Sparris. S. G-n.
Livdjurshandel, se Handel med djur.
Livdjurshandelshygien. Erfarenheten har visat, att de
smittsamma husdjurssjukdomarna framförallt
spridas genom att smittade djur komma in i en förut fri
besättning, och det är i de flesta fall icke möjligt att.
utestänga smittsamma sjukdomar ur en besättning,
som helt eller delvis rekryteras genom inköp. En
synnerligen viktig åtgärd, när det gäller bekämpandet av
smittsamma husdjurssjukdomar är därför att söka
åstadkomma hygieniska förhållanden, även när det
gäller livdjurshandeln. Det synes, som om handeln
599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
