Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvävegödselmedel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvävegödselmedel
Kylrum
peter äro däremot neutralsalter men hava
fysiologiskt basisk reaktion. Deras verkan på jorden är
dock ej fullt lika, i det Chilesalpeterns Na’ verkar
försämrande på markstrukturen, under det
kalksalpeterns Ca" har en väsentligt gynnsammare verkan.
Under förutsättning av måttliga kvävegivor har denna
Chilesalpeterns dispergerande verkan på jorden ingen
praktisk betydelse annat än möjligen på jordar, som
lätt tendera till skorpbildning.
Första gången som K. i egentlig bemärkelse kom
till användning inom svenskt jordbruk torde ha
varit år 1847, då inom landet framställt
ammoniumsulfat prövades på Kungl. Lantbruksakademiens
Experimentalfält vid Stockholm. Redan 1830 hade
visserligen Chilesalpeter importerats, men endast för
militärt bruk, för kruttillverkning, och först väsentligt
senare vann det insteg i svenskt jordbruk, där det
snart erövrade platsen som det förnämsta K.
De sedermera tillkomna syntetiska K. göra
emellertid numera Chilesalpetern rangen stridig, och det
svenska jordbrukets förbrukning av de olika K. var
under åren 1935—37 i avrundade tal:
År | [-Chilesalp. Kalksalp. Ljunga-salp. Amm.-sult. Kalkkväve-] {+Chile- salp. Kalk- salp. Ljunga- salp. Amm.- sult. Kalk- kväve+}
Ton Ton Ton Ton Ton
1935 41 600 54 000 3 700 20 100 23 800
1936 54 500 66 300 3 000 25 400 23 700
1937 48 000 54 500 4 500 18 400 25 800
Världsproduktionen av K. för året 1937/38 angives
motsvara 2 880 000 ton N fördelat på följande
gödselmedel:
Synt. amm. sulfat.................. 765 000 ton N
Kalkkväve......................... 305 000 » »
Kalksalpeter....................... 195 000 » »>
Andra synt. N-gödselmedel.......... 931 000 » »
Chilesalpeter....................... 224 000 » »
Amm.-sulfat fr. gasverk och likn. ... 411 000 » »
Andra ej synt. N-gödselmedel....... 49 000 » »
Mot denna tillverkning svarade en förbrukning av
N-gödselmedel under nämnda år motsvarande 2 492 000
ton N. G. T—n.
Kvävets kretslopp, se Kväve.
Kycklingbatteri, se Hönsskötsel.
Kycklingmödrar, se Hönsskötsel.
Kycklinguppfödning, se Hönsens utfodring och
Hönsskötsel.
Kylande medel. Härmed avses sådana medel som
nedsätta kroppstemperaturen i en viss lokal kroppsdel,
något som kan vara lämpligt i början av en
inflammationsprocess. Som K. kan man använda isomslag
(isblåsa av gummi), kallvattenström, kalla omslag
med Burows lösning eller Burows salva. N. L.
Kylmaskiner användas för alstring av kyla, som i
mejerier behövs dels vid fabrikationen och dels för
nedkylning av lokaler för förvaring av mindre
hållbara varor. Kylan erhålles av ämnen, som cirkulera
i slutet system och därunder övergå från flytande form
till gasform under upptagande av värme från
omgivningen, varefter de åter bringas i flytande tillstånd.
De ämnen, som användas såsom kylmedier äro
ammoniak, freon eller metylklorid. Kylmaskineriet består av
följande viktigare delar. Kompressorn, som är en pump,
vari gasen pressas ihop. Från kompressorn ledes den
komprimerade gasen till kondensatorn, där gasen genom
avkylning med vatten övergår till flytande form. (Vid
mindre anläggningar kan kondensatorn vara byggd för
kylning med luft.) Kondensatorn kan vara antingen
dubbelrörs- och tubrörskondensator eller
överstrilnings-kondensator. Från tryckledningen övergår det flytande
kylmediet genom en regleringsventil till sugledningen.
Med reglerings ventilen regleras mängden flytande
kylmedel, som tillåtes passera. På grund av det lägre
trycket i sugledningen förgasas vätskan under
upptagande av värme, vilket sker i refrigatorn. Denna
består av en bassäng med ca 20 %-ig koksaltlösning
samt en nedsänkt rörspiral, vari kylmediet passerar.
Vid förgasningen avkyles koksaltlösningen, som i sin
tur användes för olika kylningsändamål. Nedkylning
av luft i större lokaler kan även ske medelst
luftkylare. Luftkylaren bygges antingen för indirekt
kylning, varvid djupkyld saltlösning pumpas genom hela
rörsystemet, eller för direkt kylning, då kylmediet
förgasar direkt i rörslingorna, varvid kylelementet
fungerar såsom refrigerator. Kylslingorna äro i båda
fallen inbyggda i en plåttrumma, försedd med en
kraftig fläkt, som bringar luften att cirkulera genom
luft-kylaren. I lokalerna avger den kylda luften sin kyla,
varefter den åter passerar kylaren o. s. v. i ett ständigt
kretslopp. E. C-g.
Kylning, se Mjölkens behandling.
Kylrum förekomma i mejerier för att hålla mjölk,
grädde och smör vederbörligen nedkylda. Avkylningen
sker med is eller saltlösning (se Kylmaskiner). Golv,
väggar och tak i K. isoleras med impregnerade och
exponderade korkstensplattor. På golvet täckas
plattorna med neponsetisolering, utförd med 3 lag papp
mellan vilka isoleringsmassa strykes och slutligen
gjutes ett 50 à 60 mm tjockt armerat betonglag, som
täckes med slityta. På väggarna spännes monierduk
utanpå plattorna och putsas med rent cementbruk.
Ytan putsas med kalkbruk eller sättes med
beklädnadstegel. I ett väl isolerat K. utgör värmeförlusten,
då den yttre lufttemperaturen är 20°, högst 200 kal.
per kvm inneryta, inklusive förluster av kyla genom
kylrumsdörrens öppnande. Sker avkylningen med is,
lägges isen i en särskild avdelning i kylrummet, som
.552
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
