Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Immunitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Immunitet
Importreglering
behandlingen nedsmitta djuren (s. k.
simultanymp-ning) kan den passiva immuniseringen överföras i
en aktiv, varigenom skyddsverkan väsentligt förlänges.
Serumbehandling användes dels i förebyggande
syfte, d. v. s. för att skydda för en viss infektion, så
t. ex. serumbehandling av nyfödda kalvar till skydd
mot kalvdiarré, och dels som botemedel för redan
insjuknade djur, t. ex. behandling med blandat
sår-serum vid sårinfektion hos häst. N. L.
Immunkropp, se Agglutinationsprov och Bakterier.
Impatiens, växtsläkte hörande till familj balsaminväxter.
Springkornet (/. noli tangere) har hängande, gula
blommor och är en ettårig ört, som kan nå en höjd
av 70 cm. Den är giftig och förekommer vild. Som
prydnadsväxtodias t r äd går gs b al s amin (I.
bal-saminà), som finns i många former och ursprungligen
är rödblommig. I. sultani, ofta kallad flitiga Lisa,
är en vanlig krukväxt. G. Dbg.
Impediment, mark, som icke är användbar varken för
jordbruksändamål eller för skogsbruk. I. skall anges
å lantmäterikarta samt beskrivas i ägobeskrivning.
S. E—n.
Import av jordbruksförnödenheter. Import = införsel
till ett land från främmande länder. Med I. avses
i detta sammanhang import av kraftfodermedel och
konstgödsel såsom varande de utan jämförelse största
förnödenhetsartiklarna i jordbruket. I. började
förekomma under 1800-talets senare hälft i samband med
jordbrukets allt starkare övergång till
byteshushållning och därmed sammanhängade intensifiering av
jordbruket. Från en ringa början under 1870- och
80-talen har I. stigit kontinuerligt, dock med avbrott för
av krig eller kriser föranledda importsvårigheter eller
— beträffande kraftfodermedel, särskilt majs — av
med de senaste årens avsättning och prisregleringar
på jordbrukets område sammanhängande
importreglering, till en betydande omfattning. År 1938
uppgick sålunda importen av oljekakor till 201,8 mill.
kg, kreatursfoder 57,2 mill. kg, majs 172,1 mill. kg
och kli 49,1 mill. kg samt av chile- och kalksalpeter
127,0 mill. kg, kalisalter 122,0 mill. kg och av
super-fosfat 29,9 mill. kg. G. Y—n.
Import av jordbruksprodukter. I. har förekommit i viss
mindre omfattning sedan länge. Under större delen av
1800-talet importerades vissa slag av animaliska
produkter, främst smör. Senare har denna förbytts i en import
av brödsäd, vilken under slutet av förra århundradet
och början av innevarande uppgick till betydande
kvantiteter. Under decenniet närmast före
världskriget uppgick importen i medeltal per år till cirka
200 mill. kg vete och 80 mill. kg råg. Under
världskriget minskades I. men steg därefter igen ända till
perioden 1926—1930, varefter den gått starkt tillbaka
bl. a. som en följd av i vårt land företagna import-
regleringar samt övriga åtgärder för befrämjande av
avsättningen utav svensk brödsäd. Ären 1926—1930
steg importen i medeltal per år för vete till 246,0 mill.
och för råg till 77,0 mill. kg. För närvarande stannar
importen av vete vid omkring 40 à 50 mill. kg per
år, vilket är den kvantitet av hårt vete, som anses
nödvändig till inblandning för att av det svenska
vetet framställa ett mjöl av, med hänsyn till
bak-ningsduglighet, prima kvalitet. Bågimporten har
praktiskt taget upphört. Importen av animaliska
produkter är tämligen ringa. Sålunda förekommer en
mindre import av ägg under de tider av året, då den
egna produktionen är för liten för tillgodoseende av
behovet. Vidare förekommer en mindre import av
kött, som Sverige i handelsavtal med huvudsakligen
Finland förbundit sig att köpa, samt en mindre
import av fett fläsk från Förenta Staterna. Under nu
pågående krig har som bekant I. praktiskt taget
upphört. G. J—n.
Importförbud å frö med licensgivning av Kungl.
Lantbruksstyrelsen infördes år 1921 för alla fröslag utom
blomsterväxtfrö i syfte att förhindra införsel av för
landet olämpliga härstamningar ävensom för
reglerande av införseln i förhållandet till den inhemska
fröproduktionen. H. W—e.
Importreglering, åtgärder från statens sida, avseende
att inskränka eller eljest reglera importen. En extrem
form av I. är importförbud för längre eller kortare tid.
Importförbud med importlicenser är en form för I.,
varmed avses att reglera importens storlek eller de
vägar, varpå importen sker. I., som under
merkantilism ens tid i regel i form av totalt importförbud i stor
utsträckning utnyttjades för förädlade varor i syfte
att stimulera produktionen av dessa, har under senare
tid kommit till användning av flera olika skäl, varibland
böra nämnas sociala (gifter), sanitära (kött, fläsk och
levande djur). Sedan i början av 1920-talet har bl. a.
som ett led i åtgärderna att förmå jordbrukarna i
vårt land att odla inhemska sorter av vissa vallväxter
och rotfrukter, vilka här äro mera odlingsvärda än
utländska, fröimporten varit föremål för I. Import
kan sålunda endast förekomma på grund av licens,
som meddelas av Kungl. Lantbruksstyrelsen. För ett
flertal vallväxter samt rotfrukter ha licenser
medgivits endast sparsamt, vilket lett till ökad odling inom
landet och för flera fröslag självförsörjning. Under de
senaste åren har i vårt land liksom i flertalet andra
länder såsom ett led i de pris- och avsättningsreglerande
åtgärderna för jordbrukets produkter I. i olika former
företagits för flertalet jordbruksprodukter och vissa
jordbruksförnödenheter, till exempel inmalningstvàng
(se Spannmålshandel) för brödsäd, överlåtande av
importen utav socker åt ett importmonopol och
importförbud för bl. a. mejeriprodukter, ägg, kött,
424
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
