Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälftenbruk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hälftenbruk
Hälta
Hälftenbruk är en form av arrende, vid vilken
jordägare och brukare dela skördevärdet lika. Jordägaren
ställer mark och eventuella byggnader samt
understundom utsäde och en del av inventarierna till
förfogande; brukaren svarar för övriga inventarier och
arbetskraften. För brukaren medför H. en avsevärd
förminskning av risken jämfört med vanligt arrende.
Vid felslagen skörd går misslyckandet endast till hälften
ut över honom. Å andra sidan kan han dock ej draga
hela nyttan av ett särskilt gynnsamt år. Vid detta
arrendesystem blir jordägaren mer än eljest direkt
intresserad av hur arrendatorn sköter jorden och kan
sålunda bli angelägen att minska dennes rörelsefrihet.
I länder med extensivt jordbruk och liten
arbetar-tillgång har H. erbjudit en väg till jordens tagande i
kultur. G. Rbg.
Hälleflinta, se Bergart.
Hällmark kallas sådan mark, som består av antingen
i dagen gående berghällar eller dylika, täckta av ett
tunt förvittringsskikt. H. äro vanliga på Öland och
Gotland, där den torftiga alvarvegetationen är ett
exempel på dessa markers växtlighet. På fastlandet
förekomma H. företrädesvis nedanför högsta marina
gränsen och vegetationen utgöres där huvudsakligen
av lavar och mossor samt i skrevorna av barrträd.
S. E-n.
Hälsovårdsnämnd är på landet kommunalnämnden*,
där ej särskild H. utsetts, vilket är obligatoriskt för
hälsovårdsområde — kommun, resp. köping, hamn, fiskläge
och annat tättbebyggt område — med mera än 3 000
invånare. Ledamöterna väljas av
kommunalfullmäktige*, där sådan finnes, eljest av kommunalstämman
till ett antal av minst tre med hälften så många
suppleanter. Är kommunalnämnden H., skall vid val av
ledamöter en med särskild insikt i och intresse för
hälsovårdsfrågor utses att bereda och inför nämnden
föredraga dessa. Vid sammanträden av H. — som böra
hållas på regelbundna tider — äger provinsialläkaren
ävensom förste provinsialläkaren att deltaga i
överläggningen, men ej i besluten, samt att få sin mening
antecknad till protokollet. Tillsyningsmän och andra
biträden antagas av H., som utfärdar instruktion för
dem. H. äger fastställa vite för underlåtenhet att
efterkomma föreläggande eller förbud, men utdömandet
tillkommer domstol efter väckt åtal. H. kan låta
verkställa åtgärd på den försumliges bekostnad. Besvär över
H:s beslut må ingivas till K. B. inom 30 dagar efter
del-fåendet. Å. E—d.
Hälsovårdsstadgan 19/6 1919 ålägger
hälsovårdsnämnden* att ägna uppmärksamhet åt allt, som kan inverka
på det allmänna hälsotillståndet inom området.
Särskilt skall den på landet verka för ymnig tillgång på
gott vatten, för anordnande av avlopp för flytande
orenlighet, så att sanitär olägenhet undvikes, för sunda
bostäder och badmöjligheter. Kommunala stadganden
för hälsovården böra antagas. Bostäderna skola hava
sunt läge med dränerad grund, rummen tillräcklig
storlek, dager och luftväxling, god
uppvärmningsanordning, skydd mot fuktighet och olägenheter från
angränsande lokaler. Förstuga eller vindfång skall
finnas, garderob och, om matlagning avses, skafferi
med ventilation (såvida ej andra lämpliga utrymmen
för kläder och matvaror finnas). Därjämte eget avträde
och tillgång, om så fordras, till tvättstuga och torkrum.
Ävenså tillgång till gott dricksvatten. Sanitär fara får
ej uppstå genom trångboddhet, ej heller genom
innehavarens misskötsel av lägenheten (bristande renlighet
o. dyl.). Hälsovårdsnämnden kan utdöma lägenhet, om
rättelse av missförhållande ej sker, samt föreskriva
åtgärder mot ohyra, råttor och möss. De skärpta
bestämmelserna om bostäder äro införda genom K. F.
26/6 1936. Lägenhet för beredning, förvaring eller
försäljning av födoämnen och dryckesvaror skall vara
lämplig för sitt ändamål och får ej stå i förbindelse med
bostad. Nämnden skall vidare öva tillsyn över källor,
brunnar och hushållsvatten. Utan dess medgivande får
mjölk ej säljas under beteckning, som änger att den
är särskilt sund eller står under kontroll. Hälsovådliga
födoämnen skola oskadliggöras, och för smitta
misstänkt person, som sysslar med beredning av födoämnen,
kan åläggas läkarundersökning (på allmän bekostnad)
och förbjudas deltaga i dylikt arbete, om han befinnes
sjuk eller smittad. Fabriker o. dyl. få ej medföra sanitär
olägenhet för närboende genom damm, rök, ånga, lukt,
giftiga gaser, illaluktande avloppsvatten, buller etc.
Om olägenheten är svår och ej avhjälpes, kan nämnden
tills vidare förbjuda driften. Dess besked skall avvaktas
före anläggande av fabrik, som innebär risk för sanitär
olägenhet. Å. E—d.
Hälta. Med H. menar man, att hästen icke belastar eller
rör benen likartat. Om t. ex. i vänstra frambenet
förefinnes någon sjuklig process, som framkallar smärta,
då hästen under rörelse belastar benet, söker hästen
att överföra så mycket som möjligt av framdelens
tyngd på det friska benet genom att göra
belastningstiden för det sjuka benet så kort som möjligt. Tyngden
överföres då hastigt på det friska benet. Detta sker då,
dels genom att det friska benet endast föres en kort
bit framåt förbi det stödjande sjuka benet, dels genom
att belastningen mer eller mindre våldsamt kastas över
på det friska benet, då detta tagit mark. Härvid föres
även huvudet över mot den friska sidan. Genom den
hastiga belastningen av det friska benet liksom sjunker
hästen ned på detta, samtidigt som det uppkommer en
nickande rörelse med huvudet. Vid H. på ett bakben
iakttages motsvarande förhållande, men beträffande
huvudets rörelser verkar det på åskådaren ofta, som
om hästen i stället för att nicka ned liksom kastade
394
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
