Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Groblad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Groblad
Grundfåra
Groblad (Plantago) ett släkte av merendels fleråriga
örter, som bilda en egen familj. Våra arter ha bladen
i rosett vid marken, utgående från en upprätt rotstock,
och alla ha de små blommorna i täta ax. Frukten är en
lockkapsel. Läkegroblad (P. major) är en mycket
vanlig växt på vägar, gårdar o. s. v. och utmärkes
av breda glatta blad samt långa ax. Fröna ätas gärna
Groblad. Spetsgroblad.
av burfåglar. Kämpegroblad (P. media) har ovala
ludna blad, spetsgrobladfP. lanceolata) har spetsigt
lansettlika blad och svarta ax; förekommer ofta massvis
i vallar, dit den inkommer med frö, slutligen är
havsgroblad eller sutt (P. maritima) med smala
köttiga blad allmän på havsstränder. H. G. S.
Grodd, se Fortplantning, 1 och Frö.
Groddbrand, se Rotbrand.
Groddfläck, se Ägg.
Groddfusarlos, se Fusarios.
Groddknopp, se Fortplantning, 1 och Förökning.
Groddskiva, se Ägg.
Groddämne, el. växtämne, se Frö.
Grodnate, se Smörblomma.
Groning. — 1. G. är den process, då groddämnet i ett
frö börjar utveckla sig; härför erfordras viss fuktighet
och viss temperatur samt tillgång till luftens syre
ävensom i vissa fall ljus.
— 2. Se Foderberedning. H. W-e.
Groningerras, se Nötkreatursraser.
Groningsapparat finnes av olika slag. I de nordiska
länderna och även annorstädes användes för groning
av flertalet fröslag en s. k. glasklockapparat, vanligen
benämnd Jacobsens G. Denna består av en plåtlåda
till viss höjd fylld med vatten, vilket uppvärmes en
gång varje dygn till viss temperatur vanligen medelst
elektriskt element; på visst avstånd från vattenytan
ligga de för groning avsedda fröna under en glasklocka
på en groningsbädd av filtrerpapper, vilket håller
fuktigt genom en i vattnet nedlöpande veke av dylikt
papper. — För groning av betfrö användes som G. en
värmetermostat, i vilken under 6 timmar hålles en
temperatur av 30°C och under återstående delen av
dygnet rumstemperatur. — Utomlands förekomma
även andra slag av G. såsom s. k. groningsskåp,
Rodewald-apparaten m. fi. H. W-e.
Groningsbädd (frökontr.) är det medium, i eller på
vilket fröna anbringas vid utförande av
groningsunder-sökning; G. utgöres för strå- och trindsäd, lupin eller
liknande av sterilt, medelgrovt grus, hos övriga av
filtrerpapper, antingen som underlag eller i form av
konvolut (betfrö); vid skjutkraftsundersökning
användes såsom G. sterilt tegelgrus. H. W-e.
Groningsencrgi eller groningshastighet angiver den
halt frö, som utvecklat normala groddar under första
delen av den för grobarhetens fastställande bestämda
tiden, nämligen efter 2 dygn för rova, efter 3 dygn för
kålrot, lin, gurka, kål, rädisa m. fi., efter 4 dygn för
samtliga vallbaljväxter, efter 5 dygn för trindsäd,
timotej, renlosta, böna, rödlök m. fi., efter 6 dygn för
rajgräs, ängssvingel, palsternacka, spenat m. fi., efter
7 dygn för hundäxing, kärrgröe, rödsvingel, dill m. fi.,
efter 10 dygn för ängsgröe, persilja m. fi. I fråga om
stråsäd fastställes ej G. utan i stället skjutkraft*.
H. W-e.
Groningsmognad är den egenskap hos en utsädesvara,
att omedelbart efter skörden alla grobara frön ej hava
förmåga att gro under den fastställda groningstiden.
Bristande G., som anses bero på att fröna ej kunna
upptaga för groningens inledande erforderlig syrgas,
förekommer särskilt under ogynnsamma år hos olika
växtslag, särskilt hos strå- och trindsäd, vallbaljväxter
m. fi. Vid artificiell torkning eller vid ändamålsenlig
lagring försvinner den bristande G., varför densamma
vid sådden på våren merendels upphört; frökontrollen
söker på grund härav genom särskilda
groningsme-toder — låg groningstemperatur, stark
växeltemperatur o. d. -— eliminera detta förhållande.
Gronings-omogna frön angivas i analysbevis såsom friska, ej
grodda frön och av desamma hänföras hos strå- och
trindsäd, vallbaljväxter och luddvicker högst 2/3 till
grodda frön (hos höstvete dock högst till 10 procent).
Benägenheten för bristande G. kan vara olika hos
olika sorter av samma växtslag. Se även Mognad.
H. W-e.
Grovtarm, se Fodersmältningsorgan.
Grund, se Byggnadsgrund.
Grundfoder, se vederbörande djurslags utfodring och
Ämnesomsättning.
Grundfåra, se Plöjning.
327
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
