Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förökning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förädling
Förökning
moderplantans bortdöende. Underjordsutlöpaie äro ofta
försedda med särskilt för F. utvecklade och rikligt
med reservnäring fyllda bildningar, såsom
spetsknopparna hos knölsyskan, knölarna hos åkerfräken
m. fi. Hos potatis bliva knölarna den enda
kvarlevande delen av plantan och utgöra således på samma
gång övervintrings- och förökningsorgan. Även
delning av stamknölar kan förekomma, såsom hos
nunneört, liksom av lökar, t. ex. av hyacint, tulpan,
vårlök och många andra.
I trädgårdsskötseln användes ett förökningssätt,
som kan sägas vara en med konst framkallad
utlöpar-bildning, nämligen avläggare. Man går härvid så till
väga, att man hakar ned grenar, särskilt av rosor och
bärbuskar i jordytan och lägger upp jord över dem
för att få dem att bilda rötter, varefter grenen
lösskäres från busken. Krusbärsbuskar bilda ej sällan
självmant avläggare, och hos granen uppe vid dess
nord- och höjdgränser finner man stundom också att
nedliggande grenar slå rot och därpå utveckla
dotterträd, som senare kunna bli självständiga genom
moderstammens död. En annan särskilt i
trädgårdsskötseln använd förökningsmetod är genom sticklingar,
avskurna skott, som nedstickas i jord och bringas att
slå rot. Bäst går detta i regel med saftiga stammar,
t. ex. av Pelargonium, men det kan lyckas också med
vissa torrare, såsom av myrten och Fuchsia. I naturen
förekommer sticklingsförökning mera sällsynt, dock
kunna avbrutna grenar t. ex. av knäckepil under
gynnsamma förhållanden slå rot. Vissa växter,
särskilt de storbladiga begonierna, förökas också genom
bladsticklingar, då de äga förmåga att alstra rötter
från det avskurna skaftet och knoppar vid skivans
bas. Rotsticklingar användas stundom också, t. ex.
vid F. av pepparrot. Åkertistelns övervintringssätt
är också något liknande. Rotskott är också en mycket
vanlig form av F.., vilken förekommer hos asp, syrén
och många andra, företrädesvis träd och buskar,
stundom särskilt efter stammens nedhuggande. Många
växter äro försedda med särskilda för F. utbildade
och avlossnande delar, groddknoppar eller
knopplökar. Exempel erbjuda svalört och brandgul lilja
med groddknoppar i bladvecken och ängslök med
knopplökar i blomställningen. Även själva
blomanlagen kunna på sådant sätt ombildas, t. ex. hos former
av vissa gräs. II. G. S
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
