Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröodling ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröodling -
Fribelägenhet. Viktigt är att F. av olika stammar
äro så långt skilda från varandra, att inte inkorsning
kan äga rum. För betor behövs ett avstånd av minst
800 m och för kålrötter och rovor 600 m. Det är även
av stor betydelse, att inte rotfruktsfält med blommande
stocklöpare finns i närheten och inte heller bör med
rotfrukterna nära besläktade ogräs (åkerkål m. fi.)
förekomma i närheten av eller i F.
Odlingen. Sådden sker för betor i mitten av juni
månad med ett radavstånd av 40—45 cm. Betfältet
hackas och rensas, men någon gallring förekommer ej.
Beståndet uttunnas genom harvning, varigenom man
får ett plantavstånd av 2—5 cm, vilket medför, att
en mängd små, 2—4 cm tjocka rötter s. k. sticklingar
bildas. Dessa upptagas på hösten och lagras över
vintern i långa, smala strängar eller stukor, som
täckas med jord. Efterföljande vår utplanteras de så
tidigt som möjligt med ett radavstånd av 60 cm och
ett plantavstånd av 30 cm. Vid utplanteringen
undersökas sticklingarna noggrant och endast fullt oskadade
användas. De sättas efter plog och täckas, så att
toppändarna äro i jämnhöjd med jordytan. Sticklingarna,
som äro känsliga för torka, böra tagas ut ur stukan
endast efter hand, som utplanteringen fortskrider.
Under sommaren sker rensningen genom upprepade
hackningar, vilka böra fortsätta, så länge det är
möjligt, utan att plantorna skadas. Betfröplantorna kunna
under växttiden angripas av bladlöss, som under för
dem gynnsamma år kunna anställa betydande skador.
De angripa framför allt de unga skotten och bladen
och suga saften ur de inre vävnaderna. Lugnt, varmt
och torrt väder är gynnsamt för dem. Fröet mognar
i slutet av september och skördas, då frögyttringarna
antagit en brungrön färg och fröet är fast och mjöligt.
Skörden sker genom att betnacken avhugges med
spade eller att stjälkarna avskäres med skära. Den
måste ske med en viss försiktighet och anpassas noga
efter mognaden, om inte förluster genom spillfrö skola
uppkomma. Avkastningen är varierande, men en
medelskörd av 1 500—2 000 kg/ha är tämligen normal.
Sockerbetorna ge något större avkastning än
foderbetorna.
Vid fröodling av kålrötter och rovor sås fröet i mitten
eller slutet av juli (kålrötter) eller början av augusti
(rovor) med ett radavstånd av 60 cm. Utsädesmängd
c:a 4 kg/ha. Häckning företages under hösten, men
däremot ingen gallring. Ofta sker kupning på hösten
för att skydda sticklingarna, som få övervintra i
jorden. Viktigaste åtgärden påföljande år är
ogräsrensningen. Tillrådligt är att vid tiden för blomningen
gå över fälten och plocka bort eventuellt förekommande
inblandningar med avvikande blomfärg. Fröplantorna
kunna angripas av olika skadeinsekter, av vilka de
viktigaste äro rapsbaggen och rapsjordloppan. Den
- Fröpreparator
förra är en mörkgrön, metallglänsande skalbagge,
som förstör blommor och blomknoppar hos rova och
kålrot. Rapsjordloppans larv, till färgen gulvit med
rödbrunt huvud, anställer stora skador på sticklingarna
under hösten och vintern. Den lever i rotens övre
del och äter där gångar, varigenom plantorna
förstöras.
Mognaden sker i slutet av juli eller början av augusti.
Rovfröet mognar något tidigare än kålrotsfröet.
Skörden bör äga rum, när skidorna blivit bruna till
brunsvarta, och företages med självavläggare eller
självbindare. Skidorna spricka emellertid lätt sönder
och stor försiktighet måste iakttagas vid skörden.
Avkastningen uppgår i medeltal till c:a 1 200 kg/ha.
Vid morotsfröodling sås fröet i skyddsäd på våren.
Radavstånd är 45—50 cm och utsädesmängden 5—6
kg/ha. Sedan skyddsäden skördats, få plantorna växa
till. Rensningen sker genom hackningar så snart som
möjligt efter skörden av skyddsäden. Sticklingarna få
övervintra i jorden och följande sommar utföres
ogräsrensning genom hackningar. Fruktsamlingarna
äro mogna, när de antagit en brunaktig färg.
Mognaden är mycket ojämn. Vid stora odlingar får man
räkna med en stor mängd spillfrö, eftersom skörden
kan utföras först, när flertalet plantor äro lagom
mogna. Förlusten genom spillfrö blir obetydlig vid
mindre odlingar, då skörden kan ske i omgångar.
Avkastningen är i medeltal 500—1 000 kg/ha.
F. är en dyr odling och odlarna måste därför ha
garantier för att de kunna finna avsättning för sitt
frö. Detta underlättas av att de flesta odlingar äro
kontraktsodlingar för utsädesfirmor och
förädlingsanstalter samt av möjligheterna att genom
fröodlare-föreningar finna avsättning för det producerade fröet.
Ew. Å.
Fröogräs, äldre beteckning för ogräs*, som förökas
enbart medelst frö, således i allmänhet ett- och
tvååriga. Då emellertid många fleråriga ogräs (tidigare
betecknade rotogräs) praktiskt taget föröka sig endast
genom frön, så är beteckningen F. missvisande.
A. Å.
Fröpreparator. För att nedbringa procenthalten
hård-skaliga frön hos vallbaljväxter är det ofta nödvändigt
att särskilt behandla dem. Vid klöverfrönötningen har
i viss mån en preparering av fröna ägt rum, men
oftast är inte denna tillräcklig. Därför måste
behandling i F. tillgripas. I denna slungas fröna i en roterande
cylinder mot en rivande yta, en smärgelskiva, varvid
fröskalet ritsas. Detta medför, att hårdskaligheten
upphäves, d. v. s. att fröna vid sådden kunna upptaga
vatten och gro normalt. Risk finns dock, att en del
frön vid en dylik behandling skadas, så att groddarna
brytas. Behandlingen måste därför ske med stor
omsorg och försiktighet. Ew. Å.
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
